tag:blogger.com,1999:blog-61790047661796681912024-03-13T09:15:55.081+01:00JABEGABETZEAJabegabetzea ("desempoderamiento") boterea beherago daudenenganantz uztea besterik ez da, boterea erabiltzeari uko egitea, gizarte eta natura ingurunearekin harmonian, eraikitze kolektiboa erraztuko duena. Botere uzte hori bizitzaren edozein esparrutan izan daiteke, banakoarena zein kolektiboa.Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.comBlogger58125tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-72706652696102858082023-03-14T18:49:00.002+01:002023-03-14T18:49:13.720+01:00María Galindo aktibista feminista boliviarra: "Boterearen aurrean ez duzu ahaldundu behar, matxinatu egin behar duzu"<p><!--[if gte mso 9]><xml>
<o:OfficeDocumentSettings>
<o:AllowPNG/>
</o:OfficeDocumentSettings>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:TrackMoves/>
<w:TrackFormatting/>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:DoNotPromoteQF/>
<w:LidThemeOther>ES</w:LidThemeOther>
<w:LidThemeAsian>X-NONE</w:LidThemeAsian>
<w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
<w:SplitPgBreakAndParaMark/>
<w:EnableOpenTypeKerning/>
<w:DontFlipMirrorIndents/>
<w:OverrideTableStyleHps/>
</w:Compatibility>
<m:mathPr>
<m:mathFont m:val="Cambria Math"/>
<m:brkBin m:val="before"/>
<m:brkBinSub m:val="--"/>
<m:smallFrac m:val="off"/>
<m:dispDef/>
<m:lMargin m:val="0"/>
<m:rMargin m:val="0"/>
<m:defJc m:val="centerGroup"/>
<m:wrapIndent m:val="1440"/>
<m:intLim m:val="subSup"/>
<m:naryLim m:val="undOvr"/>
</m:mathPr></w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="false"
DefSemiHidden="false" DefQFormat="false" DefPriority="99"
LatentStyleCount="371">
<w:LsdException Locked="false" Priority="0" QFormat="true" Name="Normal"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="heading 9"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 5"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 6"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 7"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 8"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="toc 9"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Normal Indent"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="footnote text"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="annotation text"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="header"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="footer"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="index heading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="35" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="caption"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="table of figures"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="envelope address"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="envelope return"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="footnote reference"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="annotation reference"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="line number"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="page number"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="endnote reference"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="endnote text"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="table of authorities"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="macro"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="toa heading"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Bullet"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Number"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List 5"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Bullet 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Bullet 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Bullet 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Bullet 5"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Number 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Number 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Number 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Number 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="10" QFormat="true" Name="Title"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Closing"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Signature"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="Default Paragraph Font"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text Indent"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Continue"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Continue 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Continue 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Continue 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="List Continue 5"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Message Header"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="11" QFormat="true" Name="Subtitle"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Salutation"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Date"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text First Indent"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text First Indent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Note Heading"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text Indent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Body Text Indent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Block Text"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Hyperlink"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="FollowedHyperlink"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="22" QFormat="true" Name="Strong"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="20" QFormat="true" Name="Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Document Map"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Plain Text"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="E-mail Signature"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Top of Form"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Bottom of Form"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Normal (Web)"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Acronym"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Address"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Cite"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Code"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Definition"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Keyboard"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Preformatted"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Sample"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Typewriter"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="HTML Variable"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Normal Table"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="annotation subject"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="No List"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Outline List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Outline List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Outline List 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Simple 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Simple 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Simple 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Classic 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Classic 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Classic 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Classic 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Colorful 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Colorful 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Colorful 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Columns 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Columns 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Columns 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Columns 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Columns 5"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 5"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 6"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 7"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Grid 8"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 4"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 5"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 6"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 7"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table List 8"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table 3D effects 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table 3D effects 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table 3D effects 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Contemporary"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Elegant"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Professional"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Subtle 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Subtle 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Web 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Web 2"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Web 3"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Balloon Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="Table Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" UnhideWhenUsed="true"
Name="Table Theme"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" Name="Placeholder Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" QFormat="true" Name="No Spacing"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" Name="Light Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" Name="Light List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" Name="Light Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" Name="Medium Shading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" Name="Medium Shading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" Name="Medium List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" Name="Medium List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" Name="Medium Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" Name="Medium Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" Name="Medium Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" Name="Dark List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" Name="Colorful Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" Name="Colorful List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" Name="Colorful Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" Name="Light Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" Name="Light List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" Name="Light Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" Name="Medium List 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" SemiHidden="true" Name="Revision"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="34" QFormat="true"
Name="List Paragraph"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="29" QFormat="true" Name="Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="30" QFormat="true"
Name="Intense Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" Name="Medium List 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" Name="Dark List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" Name="Colorful Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" Name="Colorful List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" Name="Colorful Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" Name="Light Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" Name="Light List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" Name="Light Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" Name="Medium List 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" Name="Medium List 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" Name="Dark List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" Name="Colorful Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" Name="Colorful List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" Name="Colorful Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" Name="Light Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" Name="Light List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" Name="Light Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" Name="Medium List 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" Name="Medium List 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" Name="Dark List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" Name="Colorful Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" Name="Colorful List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" Name="Colorful Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" Name="Light Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" Name="Light List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" Name="Light Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" Name="Medium List 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" Name="Medium List 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" Name="Dark List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" Name="Colorful Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" Name="Colorful List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" Name="Colorful Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" Name="Light Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" Name="Light List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" Name="Light Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" Name="Medium List 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" Name="Medium List 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" Name="Dark List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" Name="Colorful Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" Name="Colorful List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" Name="Colorful Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" Name="Light Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" Name="Light List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" Name="Light Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" Name="Medium List 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" Name="Medium List 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" Name="Dark List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" Name="Colorful Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" Name="Colorful List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" Name="Colorful Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="19" QFormat="true"
Name="Subtle Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="21" QFormat="true"
Name="Intense Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="31" QFormat="true"
Name="Subtle Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="32" QFormat="true"
Name="Intense Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="33" QFormat="true" Name="Book Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="37" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" Name="Bibliography"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" SemiHidden="true"
UnhideWhenUsed="true" QFormat="true" Name="TOC Heading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="41" Name="Plain Table 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="42" Name="Plain Table 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="43" Name="Plain Table 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="44" Name="Plain Table 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="45" Name="Plain Table 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="40" Name="Grid Table Light"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46" Name="Grid Table 1 Light"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="Grid Table 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="Grid Table 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="Grid Table 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="Grid Table 5 Dark"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51" Name="Grid Table 6 Colorful"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52" Name="Grid Table 7 Colorful"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="Grid Table 1 Light Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="Grid Table 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="Grid Table 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="Grid Table 4 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="Grid Table 5 Dark Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="Grid Table 6 Colorful Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="Grid Table 7 Colorful Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="Grid Table 1 Light Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="Grid Table 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="Grid Table 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="Grid Table 4 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="Grid Table 5 Dark Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="Grid Table 6 Colorful Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="Grid Table 7 Colorful Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="Grid Table 1 Light Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="Grid Table 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="Grid Table 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="Grid Table 4 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="Grid Table 5 Dark Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="Grid Table 6 Colorful Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="Grid Table 7 Colorful Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="Grid Table 1 Light Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="Grid Table 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="Grid Table 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="Grid Table 4 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="Grid Table 5 Dark Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="Grid Table 6 Colorful Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="Grid Table 7 Colorful Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="Grid Table 1 Light Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="Grid Table 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="Grid Table 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="Grid Table 4 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="Grid Table 5 Dark Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="Grid Table 6 Colorful Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="Grid Table 7 Colorful Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="Grid Table 1 Light Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="Grid Table 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="Grid Table 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="Grid Table 4 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="Grid Table 5 Dark Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="Grid Table 6 Colorful Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="Grid Table 7 Colorful Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46" Name="List Table 1 Light"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="List Table 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="List Table 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="List Table 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="List Table 5 Dark"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51" Name="List Table 6 Colorful"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52" Name="List Table 7 Colorful"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="List Table 1 Light Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="List Table 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="List Table 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="List Table 4 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="List Table 5 Dark Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="List Table 6 Colorful Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="List Table 7 Colorful Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="List Table 1 Light Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="List Table 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="List Table 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="List Table 4 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="List Table 5 Dark Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="List Table 6 Colorful Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="List Table 7 Colorful Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="List Table 1 Light Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="List Table 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="List Table 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="List Table 4 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="List Table 5 Dark Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="List Table 6 Colorful Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="List Table 7 Colorful Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="List Table 1 Light Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="List Table 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="List Table 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="List Table 4 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="List Table 5 Dark Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="List Table 6 Colorful Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="List Table 7 Colorful Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="List Table 1 Light Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="List Table 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="List Table 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="List Table 4 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="List Table 5 Dark Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="List Table 6 Colorful Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="List Table 7 Colorful Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="46"
Name="List Table 1 Light Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="47" Name="List Table 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="48" Name="List Table 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="49" Name="List Table 4 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="50" Name="List Table 5 Dark Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="51"
Name="List Table 6 Colorful Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="52"
Name="List Table 7 Colorful Accent 6"/>
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Taula normala";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:8.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:107%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
</style>
<![endif]-->
</p><p class="MsoNormal"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU">María
Galindo aktibista feminista boliviarraren parte-hartzea, Espainiar Gobernuaren
Berdintasun Ministerioak antolatutako Nazioarteko Topaketa Feministan, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">‘We call it feminism. Feminismo para un
mundo mejor’</i> lelopean (5/03/2023)</span></b></p><p class="MsoNormal"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU"> </span></b></p><p class="MsoNormal"><span lang="EU">Hemen argitaratua: <a href="https://ctxt.es/es/20230301/Firmas/42263/Maria-Galindo-feminismo-revolucion-poder-derechos-humanos-dominacion.htm">https://ctxt.es/es/20230301/Firmas/42263/Maria-Galindo-feminismo-revolucion-poder-derechos-humanos-dominacion.htm</a>
Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International lizentziapean eta neuk itzulia (iradokizunak eta zuzenketak oso ongietorriak izango dira).</span><span style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU"> </span></span><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU"><br /></span></b></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNe0K_u0kubOMm5j76Mc-4UsPbEiiqpOHl7lY1rt6HoOsNhVMNxHstajs2RwSLx0tY2rXY88dTz9Hg5prm8sCo1TpqQNiZuUBBXcViQDgem4WzZEJDRk-o0BAWBnCfQRAo4IMSsoKKtlRFE2xZddAa49_RyxMrrGo6Fbqyb7CKBJr4r1xsVynSXtk8aw/s800/Maria%20Galindo%20fuente%20suignris%20en%20twitter.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="Argazkiaren egilea: Suiry Sobrino (@suignris Twitterren)" border="0" data-original-height="533" data-original-width="800" height="293" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNe0K_u0kubOMm5j76Mc-4UsPbEiiqpOHl7lY1rt6HoOsNhVMNxHstajs2RwSLx0tY2rXY88dTz9Hg5prm8sCo1TpqQNiZuUBBXcViQDgem4WzZEJDRk-o0BAWBnCfQRAo4IMSsoKKtlRFE2xZddAa49_RyxMrrGo6Fbqyb7CKBJr4r1xsVynSXtk8aw/w442-h293/Maria%20Galindo%20fuente%20suignris%20en%20twitter.jpg" title="Argazkiaren egilea: Suiry Sobrino (@suignrisTwitterren)" width="442" /></a></div>María Galindo bere parte-hartzean, mahaira igota. Argazkiaren egilea: Suiry Sobrino (Twitterren argitaratua: <a href="https://twitter.com/suignris" target="_blank">@suignris</a>). ElSaltoTV-n ikus dezakezu bere hitzaldi osoa: <a href="https://youtu.be/5aZbCG3WAb0" rel="noreferrer noopener" target="_blank">https://youtu.be/5aZbCG3WAb0</a><br /><span lang="EU"></span><p></p><p class="MsoNormal"><span lang="EU"><br /></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EU"><br /></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Boto-eskubidea ematen dizuet politikatzat
jotzen denaren birdefinizio erradikalerako eskubidearen truke.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Berdintasunezko ezkontzarako eskubidea ematen
dizuet ezkontza indargabetzearen truke.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Kode penalean feminizidioa erregistratzeko
eskubidea ematen dizuet erailak ez izateko eskubidearen truke.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Eta hauxe iradokitzen dizuet: pertsonen
salerosketak kezkatzen bazaituzte, hemen bertan zaudeten emakume espainiar eta
europarrei bereziki, borroka zaitezte Atzerritarren Legearen indargabetzearen
alde, eta ez sexu-langileen kriminalizazioaren alde. Ez dadila izan borroka
hori zuen sistema politiko nazionaletan ezin delako egin, gauza hauek ez
baitira hemen erabakitzen.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Hitzaurre hau ez da erretorikoa, geure buruari
azpikeriaz honakoa galdetzeko deia baizik: zer egin? Ez zer egin eskubideekin,
baizik eta zer egin politikarekin.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Egin didazuen gonbidapena eskertzen dut, hemen
nago ezin dudalako hitz egiteko inolako espaziorik gaitzetsi, mundu-mapan
existitzen ez den herrialde batetik bainator, herrialde bat zeinetan, gainera,
paria hutsa naizen eta nire lana etengabeko polemika eta jazarpenetara mugatua
dagoen.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Ezin dut ukatu gonbidapenak harritu nauela,
Ministerio batetik datorrelarik.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Giza Eskubideen mahai honetan lekuz kanpo
sentitzen naiz.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Nire lana ez da Giza Eskubide deitutakoen
baitan sartzen.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Eta hori esan bitartean, galdera hau datorkit
burura, zeri deritzote Giza Eskubide?</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Giza Eskubide askotan borroka arriskutsu eta
subertsiboei deitzen zaie, duten indarragatik ezabatu ezin dituzten borrokei,
baina baita ezarritako ordena sozialarentzat arriskutsutzat jotzen dituzten
borrokei ere, nahiago dute horiek guztiak giza eskubideen aldeko borrokatzat
sailkatu.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Nahiago dute borroka horiek saritu eta
otzandu. Giza Eskubideen etiketa jarrita, saiatzen dira despolitizatzen, leuntzen
eta beren benetako eremutik jaurtitzen, hau da, politikaren sustrai eta era
berrien asmakuntzaren eremutik. <br /></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EU">Nire lanbidea ez da giza eskubideen aldeko
borroka, praktika politika feminista masiboen asmakuntza baizik, behetik eta
estatutik kanpo, eta enpatia sozial antifaxista erraldoia eraikitzeko indarra
dutenak. Horretan aritzen naiz, eta hori da goitik behera lokazten nauena,
baina baita nire herrialdean oinatz historikoa urratzea ahalbidetzen nauena ere.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Gizarte oso batekin elkar ulertzeko gaitasuna
dut. Itxaropenak batzen noa estatuak eta alderdi politikoek gutxiesten dituzten
oso gauza txiki eta zehatzen alde borrokatuz. Beraientzat txikikeria direnak
nik politika zehatz izena jarri diet.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Nire ustez, feminismoak eskubideen aldeko
borroka gisa ulertzea tranpa hutsa da, agortutako amarrua, eta ez dugu bertan
erori behar.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Kontua ez da Giza Eskubideei emakumeen eskubideak
falta zaizkiela osatzeko.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Kontua ez da, intersekzionalitate ikuspegitik,
emakumeen eskubideei unibertso zuri heterosexualetik kanporatutako emakumeen
eskubideak falta zaizkiela.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Arazoa ez da sexu langileen, etxe langileen,
edo gaizki deituriko migranteen eskubideak falta direla. Migranteak ekonomia
neoliberaletatik erbesteratutako emakumeak baino ez dira, lanik ez egotearen
ondorioz. Migranteak euren lurraldeetatik kanporatutako emakumeak baino ez
dira, arpilatze ekozidaren ondorioz ihes egin beste aukerarik ez dutelarik.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Arazoa ez da Giza Eskubideei eskubideak
gehitzea, gizatiarragoak izan daitezen.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Eskubideak gai-zerrendan gehitzea, sektorez
sektore eta unibertsoz unibertso, kontakizun epiko bat baino ez da, Estatuek
eskubideak banatu edo zabal ditzaten borrokatzea, denbora historikoa, bizi-energia,
sormen politikoa eta gaitasunak galtzea da, eta ezin ditugu galdu, presazkoa
baita beste proiektu batean eta beste leku batean erabiltzea.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Eta, hori guztia gutxi balitz bezala,
eskubideei buruz hizketan segitzea jendea aspertzea da, eta gizartearen
gogogabezia orokorra eragiteaz konplize izatea, horrek guztiak ilusio
mobilizatzaileak desagertzea dakar eta.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Ez dago politikarik, politikaren pribatizazioa
baizik.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Ez dago demokraziarik, matxokrazia baizik.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Ez dago demokraziarik, botoaren bidez ezer
erabakitzen ez den zabor-demokrazia baizik.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Ez dago hauteskunderik, hauteskunde-marketineko
agertokiak baizik.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Ez daude nazio estatu subiranurik, estatuak
menpean dituen proiektu supraestatal kolonial kapitalista baizik, zeinetan
gobernuak administratzaile hutsak diren.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Horrexegatik hitz egin behar da politikaz eta
ez eskubideez.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Baina eskubideez hitz egin nahi badute, esan
behar da erretorikoak direla, ez delako gauza bera enuntziatzea eta jardutea.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Eskubideez hitz egin nahi badute, esan behar
da eztabaida xantaiagilea dela: ematen dizkizut, kentzen dizkizut, edo
murrizten dizkizut eta mozten.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Eskubideak ematen badizkizute, ezin duzu
emailearen egitura sistemikoa zalantzan jarri. Eskubideek sisteman bezeroaren
lekuan kokatzen zaituztelako, eta ez subjektuarenean.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Eskubideez hitz egin nahi badute, esan behar
da lehentasun eta garrantziaren arabera segmentatzen direla, eta iladan azkenak
gaudenok, geureen zain, nekatuak gaudela horrenbesteko atzeratze historikoarekin.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Eskubideez hitz egin nahi badute, esan behar
da kapitalismoak geure gorputzen gaineko subiranotasuna kendu digula, eta
hortaz, galdutakoa berreskuratzeaz hitz egin beharko genuke eta ez ezer berria
lortzeaz.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Falta diren eskubideak ez dira arazo, arazoa
eskubideen definizioa bera da, beren unibertsaltasun asmoa mundu pluribertsal
honetan.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Ez sinetsi sartu nahi diguten ziria:
unibertsalak ez du, inolaz ere, esan nahi gizon* eta emakume* guztiontzat
direla.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Unibertsalak esan nahi du europar, inperial,
kolonial eta zibilizazio-matrize bakarrekoa, hau da, gizarte-eredu eta
demokrazia-eredu bakarrekoa, obeditu eta kopiatu beharrekoa.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Giza Eskubideak ez dira, bada, neurri koloniala
hartzeko tresna ere!</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Horregatik kritika daitezke Maduro eta Ortega,
–oso ondo dago, bestalde, eurak salatzea eta kritikatzea–, baina ezin da
kritikatu Israelek edo AEBk egiten dutena.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Europan, edo europar estatuek urratutako giza eskubideak
ez dira ankerkeriatzat hartzen, ez dira sartzen eskubide-hausteen zenbakietan.
Ezin dira salatu diktadura arrazista, diktadura kapitalista edo diktadura
estraktibista ekozida gisa.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Hemen arazoa Giza Eskubideen jabeak dira, eta
gizakitzat hartzen dutena animaliatzat hartzen dutenarekiko, zilegitzat eta
duitzat jotzen dutena alboko kaltetzat jotzen dutenarekiko.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Europan gaude, hobi komun bilakatu den
Mediterraneo itsasoan. XVI. mendean egin zuten bezala, gizaki egoera lapurtzen
zaie giza-masa bihurtzeko, ezer esatera inor edo inor gutxi ausartzen delarik,
kriminalizatua ez izateko, Helena Malenori gertatu zaion bezala, itsasoan jendearen
bizitza salbatzen saiatzeagatik pertsonen salmentaz akusatuta.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Giza Eskubideen erakundeen diskurtsoa maltzurra
da, heriotza estaltzeko maskara bat, ezinbesteko hipokresia inor ausar ez dadin
benetan egiten ari direnaren kontzientzia hartzera.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Perun jendea hiltzen ari dira eta hori ez da
gobernagarritasun ezaren arazo nazionala, baizik eta munduko ordena kolonialak
bere bidea segitzeko modua, eta heriotza horiek eskualde osoan baliagarriak dira
lehengaiak erauzten segitzeko estatu alemaniar, txinatar, errusiar edo
iparramerikarren agindupean. Agindu horietan, espainiar estatua diskoteka sarrerako
segurtasun-guardaren lana betetzen ari da.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Arazoa ez dira eskubideak, mundu eta proiektu
politikoak baizik.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Hemen lekuz kanpo nago.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Ajimin usaina dut.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Nire pasaporteak kokaina usaina du, legez
kanpoko sustantzia Kolonbia, Mexiko edo Bolibian horrek narkoguda odoltsua
eragin diguna eta zeinaren konponketa posible bakarra drogen legeztatzea eta
koka hostoaren zigorgabetzea den, hain zuzen ere eztabaidatu nahi ez dutena,
gure heriotzek ez dutelako baliorik Giza Eskubideen urratzeen kontabilitatean.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Litio usaina dut.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Su emandako Amazoniaren usaina dut.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">XVI. mendeko urre eta zilar usaina oraindik ez
zait gainetik kendu.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"><br /></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Hemen lekuz kanpo nago.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"><br /></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Ez dut Genevan lobby-a egin nahi, X, J edo
P-ren eskubideen alde.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Ez dut Giza Eskubideen jabeekin audientzia bilatu
nahi gizakiak garela esateko, Boliviatik, Haititik edo gizakitzat jotzen direnen
mapatik ezabatutako beste edozein lekutatik etorri garen arren. </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Ez dut nahi nire hirugarren munduko
lesbianismoaz harrotu daitezen eta nazioarteko laguntza eman diezadaten, hau
da, zapladatxoak bizkarrean zibilizatuagoak senti daitezen.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Nire lana proiektu despatriarkalizatzaile,
antikapitalista eta antikolonial bat pentsatzea eta eraikitzea da, eskubideen
diskurtsoa erabat gaindituko duena, eskubide horiek emakumeenak, animalienak,
transenak zein marikenak izan.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Posible denaren ikuspegia galdu izana
leporatuko didate.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Nik beraiei leporatzen diet aspertu egin
nautela.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Barka gaiaren begirunea horrela galtzeagatik.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Hizkuntza berean ari garela dioten arren, ez
du ematen elkar ulertzen ari garenik.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Eman didaten hamar minutu eskaseko tarte
honetan hori da esan ahal dizuedan guztia.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Amaitzeko, eskari bat: Giza Eskubideen Nazioarteko
Itunari izena aldatzea nahi nuke.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Eskatuko nuke honela izendatzea: Europarrek
Gizakitzat jotzen dituztenen Eskubideen Itun Erretorikoa.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Proiektua ez da boterea hartzea.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Boterearen aurrean ez duzu ahaldundu behar.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Boterearen aurrean matxinatu egin behar duzu.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Proiektua iraultza egitea da.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU">Eskerrik asko.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EU"><br /></span></p><p></p>Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-37365287651751437732022-09-28T10:48:00.006+02:002022-09-30T10:01:14.903+02:00Ilusionista Sozialen Nazioarteko Mintegia, 2022ko urriaren 3an<p></p><div class="main"><p><b>NOIZ</b><br />2022, urriaren 3a</p><p><b>NON</b><br />Hezkuntza eta Kirol Fakultatea, Irakasletza eraikina (UPV/EHU)<br />Juan Ibáñez de Sto. Domingo k/ 1 (Gasteiz)</p><p><b>GELA</b><br />3.4 gela, 3. solairua</p><p><b>EGITARAUA</b><br />10:30-12:30 Unibertsitatea, zientzia eta komunitatea</p><ul><li><i>Programa "Ciencia y Sociedad" de la UNAM (México años 70)</i>. Sinaí Rivera Martínez.</li><li><i>"Serviço Cívico Estudantil"</i> Michel Giacomettiren proposamena Portugalgo Iraultzaren ostean. Ainhoa Ezeiza.</li><li>Debatea</li></ul><p>17:30-20:00 Hezkuntza eta komunitatea</p><ul><li>Altzako ahozko historiak ikas-materialak sortzeko. Nahia Delgado de Frutos.</li><li><i>Educación Común en Iztapalapa (Ciudad de México)</i>. Sinaí Rivera Martínez.</li><li>Debatea</li></ul><p><b>SARRERA LIBRE ETA DOAKOA</b><br /><i>Ez da beharrezkoa saio guztietara etortzea. Etortzen zaren saioen bertaratze egiaztagiria eska dezakezu.</i></p><p><b>HARREMANETARAKO</b><br />ainhoa.ezeiza@ehu.eus</p><p><b>+INFO</b><br /><a href="http://www.ehu.eus/ism" rel="noopener" target="_blank">www.ehu.eus/ism</a></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8SQdk-fUbSbeahJwI4_NwpVy_zXs8rqHcOG1lHID5YpdMaQIxXNN-pz5gXkjBM6h4p366qnHAG0aNQP206Q2viYGNKfsArdh0ZgrPD8u_yfNFK1s2d2TQyyZAhdJiZwJRzJ0htwRmZlr6Xy28Z7EL5PX_0tYfOiw-LIWcxmd6kg8LV6AgZOjSV3pplA/s2000/ISM2022.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1414" data-original-width="2000" height="386" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8SQdk-fUbSbeahJwI4_NwpVy_zXs8rqHcOG1lHID5YpdMaQIxXNN-pz5gXkjBM6h4p366qnHAG0aNQP206Q2viYGNKfsArdh0ZgrPD8u_yfNFK1s2d2TQyyZAhdJiZwJRzJ0htwRmZlr6Xy28Z7EL5PX_0tYfOiw-LIWcxmd6kg8LV6AgZOjSV3pplA/w547-h386/ISM2022.jpeg" width="547" /></a></div><br /><p><br /></p><h3>AURKEZPENA</h3><p>Gure ikertaldean hilabete hauetan Sinaí Rivera Martínez ikertzaile mexikarraren bisita dugula aprobetxatuz, jardunaldi hauetan bere hiru ikergunetan sakonduko dugu: unibertsitatea, hezkuntza eta komunitatea.</p><p>Alde batetik, unibertsitatea eta zientziaren garapena loturik daudelarik, eztabaida proposatzen dugu unibertsitatearen alderdi kritikoen inguruan. Horretarako, atzera begirada egingo dugu eta bi esperientzia unibertsitarioren inguruan hitz egingo dugu:</p><ul><li>"<i>Programa Ciencia y Sociedad</i>" izeneko programa sortu zuen taldea, Mexikoko Unibertsitate Nazional Autonomoan 70. hamarkadan. Sinaí Rivera ikertzailea tesia horren inguruan garatzen ari da, eta talde honek zientziaren ikuspegi kritikoa sustatu zuen, garai hartako krisi politiko, sozial, ekonomiko eta ekologikoaren aurrean.</li><li>Portugalgo Klabelinen Iraultzaren ostean (1974ko apirilaren 25ean), besteak beste "ikasle brigadak" antolatu zituzten, unibertsitatearen demokratizazio masiboari erantzuteko eta unibertsitatea "herriarekin" lotzeko. Bereziki interesatzen zaizkigu Michel Giacometti ikertzaileak tutorizatutako brigadak, jakintza herrikoiekin topatzean (talka egitean) gertatutakoaz sakontzeko. Gezurra badirudi ere, oso gutxi dakigu Portugalgo iraultza horren eta ondorengoen inguruan.</li></ul><p>Beste aldetik, ohikoak dira hezkuntza eta komunitatea elkarlotu behar direlako diskurtsoak, baina gutxitan planteatzen da eraikitze kolektiboaren ikuspegitik. Eskola eta hezkuntza zentrifugoaren ideian sakontzen laguntzeko bi esperientzia hauek aurkeztuko ditugu:</p><ul><li>Donostiako Altza auzoan ahozko historiak landu dira, komunitate dinamizazioa sustatzeko. Ahozko historia horietan oinarrituz, ikas-material digitalak sortu ditu Nahia Delgado de Frutos ikertzaileak, jakintza herrikoien hezkuntza-balioa azpimarratzeko. Bere tesi doktoralaren nondik norakoak argituko dizkigu eta, batez ere, ikas-materialen adibideak erakutsiko ditu.</li><li>Aldi berean, Mexiko Hiriko Iztapalapa kolonian, UACM unibertsitateko EDCO (Educación Común) taldeak komunitateko beste ikasgune batzuekin elkarturik, hainbat ekimen gauzatu ditu, bizikidetza dinamizatzeko. Horietako batzuetan hartu du parte Sinaí Rivera Martínez ikertzaileak, eta saio honetan horietako zenbait azalduko dizkigu.</li></ul><p> </p><h3>HIZLARIEI BURUZ</h3><p><b>SINAÍ RIVERA MARTÍNEZ</b> Mexikoko CINVESTAV- IPN (Instituto Politécnico Nacional) ikerketa-zentruko doktoregoko ikaslea da. Universidad Pública Nacional (UPN) unibertsitateko irakasle izandakoa, askotariko proiektu eta mugimenduetan hartu du parte: UACMko EDCO (Educación Común, lehenago LaTicFM), UNISUR Hegoaldeko Herrien Unibertsitateko irakaslea, Mujeres y la Sexta mugimendua, eta abar.</p><p><b>NAHIA DELGADO DE FRUTOS</b> Euskal Herriko Unibertsitateko Psikodidaktika doktoregoko ikaslea da, Didaktika eta Eskola Antolakuntza Sailean, tesia defendatzear duelarik. Horrez gain, <i>Globernance</i> Gobernantza Demokratikoaren Institutuko ikertzailea da. UPV/EHUko irakasle izandakoa, <i>Berrikuntza Didaktiko-metodologikoko Proiektuen Garapena eta Kudeaketa Hezkuntza Erakundeetan</i> Unibertsitate Masterra du eta ikas-materialgintza digitalean hainbat esperientzia gauzatu ditu, Gipuzkoako Foru Aldundiarekin lankidetzan, besteak beste.</p><p><b>AINHOA EZEIZA</b> ISM ikerketa eta formakzio taldeko ikertzaile nagusia da. Psikodidaktikan doktore, UPV/EHUko Hizkuntzaren eta Literaturaren Didaktika Saileko irakasle-ikertzaile agregatua da Hezkuntza eta Kirol Fakultatean. Esperientzia luzea du irakasleen formakzioan, bai unibertsitatean, bai bestelako esparruetan. Hainbat ikerketa-proiektutan lan egin ostean, gaur egungo lan-lerro nagusia jakintza herrikoiak eta ezagutza zientifikoa elkarlotzeari lotutakoa da, bai ikuspegi komunikatibotik, bai hezitzailetik abiatuta.</p></div>Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-92119885916810656072021-09-12T16:47:00.002+02:002021-09-12T16:47:35.082+02:00Osasunaren autogestio kolektiboa Gasteizko Topaketa Libertarioetan<p>Irailaren 16tik 19ra bitartean, Gasteizen Topaketa
Libertarioak egingo dira, eta gure irratiak bertan parte hartuko du
hizlari gisa ostegunean, Zapateneon egingo den solasaldian. </p><p>Osasunaren autogestio kolektiboaren inguruan ariko gara Javier Encina eta Ainhoa Ezeiza <a href="https://www.ehu.eus/ism" target="_blank">ilusionista sozial</a> eta <a href="https://alegrialibertaria.org" target="_blank">Alegría Libertaria online irrati libreko</a> esatariok. Horretarako, 2018an argitaratu genuen liburua hartuko dugu oinarritzat.</p><p>Liburua esteka honetan deskarga dezakezue:</p><p><a href="http://volapukediciones.blogspot.com/2020/03/autogestion-cotidiana-de-la-salud-libre.html" target="_blank">http://volapukediciones.blogspot.com/2020/03/autogestion-cotidiana-de-la-salud-libre.html</a></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrNBopp3OmtLlwI2pN1tF1kT1d2WhVke0BsValXg0qSUfwaczCNOiDi7t3ufkU6YLrE9KE15gBJzrRC-Yy7VgbCJZMYRiUYA9F0gHCB-jnore3RgZ2vEDftfqAnR5-QsesdP_LldtBUFA0/s640/portada+libro+AUTOGESTION+COTIDIANA+DE+LA+SALUD.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="640" data-original-width="402" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrNBopp3OmtLlwI2pN1tF1kT1d2WhVke0BsValXg0qSUfwaczCNOiDi7t3ufkU6YLrE9KE15gBJzrRC-Yy7VgbCJZMYRiUYA9F0gHCB-jnore3RgZ2vEDftfqAnR5-QsesdP_LldtBUFA0/w402-h640/portada+libro+AUTOGESTION+COTIDIANA+DE+LA+SALUD.png" width="402" /></a></div><br /> Bideo hau prestatu dugu, eztabaidatzen lagunduko duelakoan:<p></p><p><iframe allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/01ayUXNogTs" title="YouTube video player" width="560"></iframe><br /></p><p>Hona topaketen inguruko informazio osatua:</p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQGV5Z-Y87Jf4JWvnFhQBjPcWk00axtblLe5MAFDPbeCzS-japdiifKfmbkZfUpLskzMOma6d4RFePrHsE3O3K9YAGOqI7AAUjtOxar8njQ8S3Upczurx7DE6xoUGrRRdwx5mSMpKc7wRy/s1024/Topaketa+Libertarioak.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1024" data-original-width="725" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQGV5Z-Y87Jf4JWvnFhQBjPcWk00axtblLe5MAFDPbeCzS-japdiifKfmbkZfUpLskzMOma6d4RFePrHsE3O3K9YAGOqI7AAUjtOxar8njQ8S3Upczurx7DE6xoUGrRRdwx5mSMpKc7wRy/w454-h640/Topaketa+Libertarioak.jpeg" width="454" /></a></div><br /> Iragarkia, audio formatuan<p></p><p><iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="200" id="audio_75303714" scrolling="no" src="https://www.ivoox.com/player_ej_75303714_6_1.html" style="width: 100%;"></iframe><br /></p><p>Eta egitarau osoa, audio formatuan</p><p><iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="200" id="audio_75304186" scrolling="no" src="https://www.ivoox.com/player_ej_75304186_6_1.html" style="width: 100%;"></iframe></p><p><br /></p><p>Ea bertan ikusten dugun elkar!<br /></p>Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-7594136700275314092021-02-22T19:21:00.003+01:002021-02-22T19:21:26.088+01:00Ahozkotasuna dinamizatzen hezkuntza erakundeetan: mintegiko bideoak<p>Aurreko astean, otsailak 17, UPV/<span class="style-scope yt-formatted-string" dir="auto">EHUko Hizkuntzategiak antolatutako lehen mintegian ahozkotasuna izan genuen hizpide. </span>
<span class="style-scope yt-formatted-string" dir="auto"> </span></p><p><span class="style-scope yt-formatted-string" dir="auto">Mintegiaren izenburua: <i>Ahozkotasuna dinamizatzen hezkuntza erakundeetan</i>
</span> </p><p>Mintegia UPV/EHUko <i>Blackboard Collaborate</i> plataformaren bitartez egin genuen eta saioa grabatua izan zen. Hala ere, bi orduko bideo bat igotzeak zentzu handirik ez duelarik, eta hasiera partean arazo tekniko bat izan genuenez, pentsatu dut lagungarriagoa izango dela bideoa editatu eta zatika argitaratzea.
</p><p><a href="https://youtube.com/playlist?list=PLT9W6OL68WcE3zanO5NKEcrie6uhOhXDX" rel="noopener" target="_blank">Erreprodukzio-zerrenda osoa, saioa jarraian ikusteko</a> </p><p><a href="https://www.slideshare.net/ainhoaezeiza/ahozkotasuna-dinamizatzen-hezkuntza-erakundeetan" rel="noopener" target="_blank">Euskarri gisa erabilitako aurkezpena deskargatzeko</a>
<span class="style-scope yt-formatted-string" dir="auto"> </span></p><p><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com/2021/02/hizkuntzategiaren-i-mintegia.html"><span class="style-scope yt-formatted-string" dir="auto">Mintegi honen inguruko informazio gehiago blog honetan</span></a><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com/2021/02/hizkuntzategiaren-i-mintegia.html">
</a>
</p><h3>Lehen zatia: Ahozkotasuna zer da?</h3><p><iframe allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/Q8RqFuDUPrc" width="560"></iframe></p><br />
<h3>Bigarren zatia: Ahozkotasunaren gramatika</h3><p><iframe allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/E3i7kQGPPRA" width="560"></iframe></p><br />
<h3>Hirugarren zatia: Idatzizkotasunak ahozkotasuna itotzen ote du?</h3><p><iframe allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/LVlH6QUhIm4" width="560"></iframe></p><br />
<h3>Laugarren zatia: Kultura motak: kultura instituzionala, masa-kultura, kultura alternatiboa(k) eta kultura herrikoiak</h3><p><iframe allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/8vU3MsgE23Y" width="560"></iframe></p><br />
<h3>Bosgarren zatia: Ahozkotasuna nola dinamizatu?</h3><p><iframe allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/-9z7qbGqOMw" width="560"></iframe></p><p><br />
Hemen dituzue aurkezpenean erabilitako diapositibak: </p><p><iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="485" marginheight="0" marginwidth="0" scrolling="no" src="//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/AyZofMHYiT3Jid" style="border-width: 1px; border: 1px solid #CCC; margin-bottom: 5px; max-width: 100%;" width="595"> </iframe> </p><div style="margin-bottom: 5px;"> <b> <a href="//www.slideshare.net/ainhoaezeiza/ahozkotasuna-dinamizatzen-hezkuntza-erakundeetan" target="_blank" title="Ahozkotasuna dinamizatzen hezkuntza erakundeetan">Ahozkotasuna dinamizatzen hezkuntza erakundeetan</a> </b> from <b><a href="https://www.slideshare.net/ainhoaezeiza" target="_blank">Ainhoa Ezeiza</a></b> </div><p> </p><p>Aurkezpenaren ondoren, eztabaida txiki bat izan genuen eta hori izan zen mintegiaren bigarren zatira hurbiltzeko aitzakia eta trantsizioa. Zoritxarrez, partaideen ahotsak ez dira ondo entzuten eta ez dute kalitate minimoa argitaratuak izateko. </p><p>Mintegiaren bigarren atalean, 2021-2022 ikasturtean abiatuko dugun ikerketa aurkeztu eta komentatu genuen, ikerketa zirriborratzen hasi aurretik.
Ikerketa honen berri datozen egunotan emango dut blog honetan, proiektuaren nondik norako nagusiak idatziz eratzen ditudanean.
</p>Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-475949802312141312021-02-11T10:14:00.001+01:002021-02-11T10:14:15.104+01:00Hizkuntzategiaren I. Mintegia: Ahozkotasuna dinamizatzen hezkuntza erakundeetan (otsailak 17, online)<p>Datorren asteazkenean, <b>2021eko otsailaren 17an</b>, Hizkuntzategiaren I. Mintegia izango dugu, online, sarbide irekian, nahi duenak parte har dezan. </p><p>Bi atal nagusi ditu eta nahi duzun atalean har dezakezu parte, ez da beharrezkoa saio osora sartzea. Horrez gain, "partaidetza ixila" izan dezakezu, hau da, entzule gisa parte hartu, edo elkar eragin, BlackBoard Collaborate plataformak ematen dituen aukerak erabiliz: idatzizko txata, audioa edota bideoa. <br /></p><p><b>NOIZ:</b> Otsailak 17, 12:00-14:00<br /><b>NON:</b> <a href="https://labur.eus/TbYvp" target="_blank">https://labur.eus/TbYvp</a><br /><b>Sarbide librea</b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRrOK2XkNIhzRPGjXMfrVWpZrKYpl90so03I8JxDX0ZMhP5anUCI3bfK67epdwBMVr_IUayV0UsbaV0iz7VPRQ34LMAYGeswaPx048PfoSuQTiaIrogav7N1gmmiP5TKY_xzXt9tqZiAdd/s2000/Hizkuntzategia+I+Mintegia+kartela.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2000" data-original-width="1414" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRrOK2XkNIhzRPGjXMfrVWpZrKYpl90so03I8JxDX0ZMhP5anUCI3bfK67epdwBMVr_IUayV0UsbaV0iz7VPRQ34LMAYGeswaPx048PfoSuQTiaIrogav7N1gmmiP5TKY_xzXt9tqZiAdd/w452-h640/Hizkuntzategia+I+Mintegia+kartela.jpg" width="452" /></a></div><br /><p></p><p>Mintegiak bi zati izango ditu: </p><p><b>12:00-13:00 Ahozkotasuna nola dinamizatu ikastetxeetan? </b></p><p>Lehen atal honetan, ahozkotasunaren kontzeptua zehaztuko dugu eta horrek praktikan esan nahi duena argitzen saiatuko gara, teoria eta praktika ondo elkarlotuz eta ideiak trukatuz. Hasieran, aurkezpen moduko azalpen bat izango dugu, eta, hortik aurrera, ideiak landuko ditugu, elkarreraginean, ahal delarik. </p><p>Kontu hauek landuko ditugu:</p><ul style="text-align: left;"><li>Ahozkotasunaren kontzeptua</li><li>Ahozkotasuna eta ahozko sorkuntza</li><li>Ahozkotasuna kultura herrikoietan</li><li>Ahozkotasuna eta bizikidetza</li><li>Ahozkotasunaren dinamizaziorako zenbait gako <br /></li></ul><p><b>13:00-14:00 Ikerketa proiektuaren proposamenaren aurkezpena: <i>Euskararen ahozko erabilera dinamizatzen fakultatean eta ikastetxeetan</i> </b></p><p>Ikerketa proiektu hau 2021/2022 ikasturtean abiatuko da eta bere helburu nagusia da ikasleek testuinguru eta harreman informaletan (ez akademikoetan) euskara erabil dezaten sustatzeko modu berriak bilatzea ahozkotasunaren eta ahozko sorkuntzaren bidetik. </p><p>Ikerketa-ekintza parte-hartzailea izango da ikerketaren prozesua antolatzen lagunduko duena, hartara, formazioa, autoformazioa, esperimentazioa, dinamizazioa eta partaidetza prozesu osoan zehar eraikiko da.
Ikerketan parte hartzeko, hainbat modu daude:
</p><ul>
<li>Prozesuaren une jakin batean: formazioa eskainiz edo jasoz, ekitaldi zehatz batean parte hartuz...<br /></li>
<li>Prozesuaren atal batean: garapen teorikoan, ikasle-talde batekin lan eginez, eztabaida-talde batean parte hartuz...<br /></li>
<li>Prozesu osoan zehar: zure ikasleekin batera ikerketa osoan parte hartuz, ikertzaile gisa elkarreraginez...<br /></li>
<li>Aholkulari, laguntzaile, akuilari edo formatzaile gisa: prozesu osoan zehar dinamizatzaile, akuilari edo laguntzaile gisa parte hartuz, hainbat formazio ekimenetan parte hartuz, zenbait bileratan parte hartuz ideiak emateko edo lana aztertzeko...</li></ul><p> Mintegian, honako puntu hauek jorratuko ditugu:</p><ul style="text-align: left;"><li>Nola dinamizatu euskararen erabilera fakultatean?</li><li>Nola dinamizatu euskararen erabilera ikastetxeetan?</li><li>Ikerketa proiektuaren lehen zirriborroaren aurkezpena</li><li>Ikertzeko metodoa eta prozesua</li><li>Ikerketa proiektuan nola hartu parte</li></ul><p>Mintegia Ainhoa Ezeiza irakasle-ikertzaileak gidatuko du, Hizkuntzaren eta Literaturaren Didaktika Saileko kidea eta <i>Hizkuntzategia </i>ekimeneko partaideetako bat.</p><p> <br /></p><h2 style="text-align: left;">Zer da Hizkuntzategia?</h2><p>Euskal Herriko Unibertsitateko Hizkuntzaren eta Literaturaren Didaktika Saileko lantalde sortu berria da, hizkuntzen ikaskuntza eta irakaskuntzari lotutako ikerketa, formazio eta dibulgazio ekimenak gauzatzeko asmoa duena.</p><p> </p><p>Hona mintegiaren eskuorria (<a href="https://drive.google.com/file/d/1pCEEg9lJQOwAczBoF7WxHEgmffQAcJxC/view?usp=sharing" target="_blank">esteka honetan pdf formatuan</a>): <br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoIV5tDM75QeYopjSYfO4wlfFdYOemjMsOa2NBZB_7_qYD-S0tT670YZjgCKXWR5RIbv-L2ixLAY7H6ZH-e164iiWnjuN62dfzyiI8jDzohBzuAsNCSNx03tmkD0LA1dDa_sbMELpxx9_6/s2000/Hizkuntzategia+I+Mintegia+azalpena.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2000" data-original-width="1414" height="530" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoIV5tDM75QeYopjSYfO4wlfFdYOemjMsOa2NBZB_7_qYD-S0tT670YZjgCKXWR5RIbv-L2ixLAY7H6ZH-e164iiWnjuN62dfzyiI8jDzohBzuAsNCSNx03tmkD0LA1dDa_sbMELpxx9_6/w374-h530/Hizkuntzategia+I+Mintegia+azalpena.jpg" width="374" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhE1vFhrs8fPlVc05iGZ3xyE3QI-xI_lXD3rC1y8OZDo28L7ZODWxh1lATAw9vMTgDpYgs2x8HIW-4oxK5XPhxAOwxuwd8e2IZfz0PqIWJed7rPA43jYnq48LoL6jBKRC4fM41e6S68eAUa/s2000/Hizkuntzategia+I+Mintegia+egitaraua.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2000" data-original-width="1414" height="556" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhE1vFhrs8fPlVc05iGZ3xyE3QI-xI_lXD3rC1y8OZDo28L7ZODWxh1lATAw9vMTgDpYgs2x8HIW-4oxK5XPhxAOwxuwd8e2IZfz0PqIWJed7rPA43jYnq48LoL6jBKRC4fM41e6S68eAUa/w392-h556/Hizkuntzategia+I+Mintegia+egitaraua.jpg" width="392" /></a></div><br /><p><br /></p><ul>
</ul>
Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-75009200733560011252021-02-11T09:05:00.003+01:002021-02-11T09:14:52.636+01:00Kultura herrikoien inguruko irratsaioa<p>Dulantziko Mitxoleta Libertarioen 22. saio honetan, kultura herrikoiak zer diren eta zergatik diren garrantzitsuak azalduko du Ainhoa Ezeiza esatariak. </p>
<p><iframe id='audio_65025918' frameborder='0' allowfullscreen='' scrolling='no' height='200' style='border:1px solid #EEE; box-sizing:border-box; width:100%;' src="https://www.ivoox.com/player_ej_65025918_4_1.html?c1=ff6600"></iframe></p>
<p>Duela urte asko gaude tematuta kultura herrikoiak lantzearekin gure lana pentsatzeko/sentitzeko/egiteko modu gisa.
Kultura herrikoiak dira eraldatzeko gaitasuna dutenak: aniztasuna eta horizontaltasuna, egokitzeko, erresistentziarako eta eguneroko bizitzaz gozatzeko gaitasunari lotuta, eraldatze prozesu komunitarioen sortzaile eta indartzaile dira.
</p><div class="wp-block-image" style="text-align: center;">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><img alt="Sevillako El Jueves merkatu herrikoia" class="wp-image-1700" height="320" src="https://alegrialibertaria.org/wp/wp-content/uploads/2021/02/IMG_20190307_142156-753x1024.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" title="Sevillako El Jueves merkatu herrikoia" width="235" /></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Sevillako El Jueves merkatu herrikoia</td></tr></tbody></table><figure class="alignleft size-large is-resized"> <figcaption></figcaption></figure>
</div><p> </p><p>Kultura herrikoiek jakintza kolektiboak berreskuratzen eta berpizten dituzte, bat-bateko trukeen bidez, gizarte-kultiboetan, elkarren arteko laguntza-moduak baliatuz, harreman afektiboekin, desikasiz eta ikaste berrietara irekiz… jakintza-iturri agorrezinak dira. </p><p>Kultura herrikoiak konplexutasunaren adierazpen argiak dira, izan ere, bizitzeko modu bat izanik, ezin daitezke azaldu eguneroko espazio eta denboretan sentitu/pentsatu/egin gabe, eta errepikapen sortzailearen bidez sortzen dira etengabe. Dimentsio aniztunak dira. </p><p> </p><p>Kultura instituzionalak legitimatzea lortu nahi du tradizioaren bitartez, bai Estatua indartzeko eta bai protoestatuak eraikitzeko. Masa-kulturak tradizioan negozioa ikusten du, salmenta, turismoa… Kultura alternatibo batzuek ere tradizioa erabiltzen dute beren interesetarako: merkatu berri bat, “ekomerkatuak edo merkatu berdeagoak” sortzeko, prozesu eratzaileak abiatzeko (<i>instituyentes</i>)…
</p><div class="wp-block-image" style="text-align: center;">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><img alt="" class="wp-image-1701" height="416" src="https://alegrialibertaria.org/wp/wp-content/uploads/2021/02/IMG_20180901_130259.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="290" /></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Turistifikazioak eta gentrifikazioak apropos apurtzen dituzte kultura herrikoien harreman-moduak</td></tr></tbody></table><figure class="aligncenter size-large is-resized"> </figure>
</div><p> </p><p>Normalean esaten da kultura herrikoiak kontserbadoreak direla, baina hori ez da hala. Kultura herrikoien ezaugarri garrantzitsu bat da harreman-moduak garrantzitsuagoak direla edukiak baino, eta, hortaz, “objektu kulturalak” ez dira, bereziki, beren interesekoak. </p><p>Adibidez, joskera mota bat oso baloratua izan daiteke komunitate-inguru jakin batean, baina ez horrenbeste bere edertasunagatik, jantzia sortzeko prozesuan gertatzen diren gauza guztiengatik baizik. Jantziaren edertasunak autoestimua elikatzen du, pertsonala, taldearena, kolektiboa… baina bere balio herrikoia galtzen du jantzi hori adibidez <i>Zara </i>denda batean salduz gero, esplotazio-prozesu baten emaitza dela jakinda, hau da, nonbait, “beheko” batek egin du, lan-baldintza eskasetan, gutxi batzuen mozkinak areagotzeko. </p><p>Eraikitze kolektiboan eta gizarte eraldaketan, azkenik, ezinezko gauza bat egiteko egokiera jakin bat baliatzeko ausardia izan aurretik, garrantzi handia dute irribarre konplizeek. Horregatik diogu barrea ezinbestekoa dela kultura herrikoietan gizartea eraldatzeko.
Hauek dira barrearen indartzaile gisa identifikatu ditugunak:
</p><ul>
<li>Jatekoa-edatekoa</li>
<li>Maitasuna-sexualitatea</li>
<li>Instituzioen aurkako bortizkeria eta berdinen gizartea</li>
</ul>
«Mingarriaren tiraniaren» aurka, ironia baino errezeta hoberik ez da, horixe zen Chamfort-en proposamena; arima «sakon, ilun, mingarri eta sutsu» horren erremediotzat zuen barrea, eta galdutzat ematen zuen «barre egin ez zuen eguna».
<h3>KREDITUAK</h3><p>
<b>Sintonia: </b> </p><p>Mitxoleta – Eneritz Furyak (Eneritz Furyak, 2017) </p><p><b>Erabilitako testua:</b> </p><p>UNILCO-espacio nómada (2017). Kultura herrikoiak. A. Ezeiza eta J. Encina (koord.), <i>Posible denaren segurtasunetik ezinezkoaren itxaropenera</i> (19-43). ISM, UNILCO-espacio nómada eta Ilusionista Sozialen Kolektiboa. Hemen eskuragarri: <a href="https://ilusionismosocial.org/mod/resource/view.php?id=922" rel="noreferrer noopener" target="_blank">https://ilusionismosocial.org/mod/resource/view.php?id=922</a>
<b> </b></p><p><b>Blokeen arteko musika:</b> </p><p>Belaunaldia – Karidadeko Benta </p><p>Grândola, Vila Morena – Os Ganhões de Castro Verde (José Afonso)
<i> </i></p><p><i> </i></p><p><i>CC-by-sa-nc lizentziapeko programa, musika izan ezik. Hezkuntza helburua duen erabilera.</i></p>Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-28801680401397439862020-06-17T19:15:00.002+02:002020-06-17T19:15:55.182+02:00Alentejoko kantakDulantziko Mitxoleta Libertarioen 20. saio honetan, Portugalgo Alentejoko kantak eta bestelako lan eta gizarte kantak ekarri ditut, eta hainbat hausnarketa eta erreferentziarekin elkarlotu ditut, ulergarriagoak izateko eta ahozkotasunarekin lotzeko.<br />
<br />
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="200" id="audio_52149517" scrolling="no" src="https://www.ivoox.com/player_ej_52149517_4_1.html?c1=ff6600" style="border: 1px solid #EEE; box-sizing: border-box; width: 100%;"></iframe><br />
<h3>
IRRATSAIOKO KANTAK</h3>
Hauek dira saiora ekarritako kantak, eta, saioan esan bezala, hementxe dituzu ikustea merezi duten bideoak ere:<br />
<ol>
<li>Camponês alentejano («Os Ganhões» de Castro Verde) – Cancioneiro Social do Cante Alentejano</li>
<li>Aljustrel, terra velinha – Grupo Coral dos Operários Mineiros de Aljustrel</li>
<li>Hino dos Mineiros – Novaurora</li>
<li>Grupo Coral Alentejano Feminino e Etnográfico «Paz e Unidade» de Alcáçovas</li>
<li>Alentejo, Alentejo, Sérgio Tréfaut-en filma</li>
<li>A moda da lavoura – Povo que Canta (recolha Michel Giacometti)</li>
<li>Cante ao menino Vila Verde de Ficalho (recolha Michel Giacometti)</li>
<li>Cava da manta. Cantos de trabalho – 1972, Tavarede, Figueira da Foz, Coimbra (recolha Michel Giacometti)</li>
<li>Tocadora de Roda. Cantos de trabalho – 1972, Dornelas, Pampilhosa da Serra, Coimbra (recolha Michel Giacometti)</li>
<li>Maçadela do Linho – Cantos e Danças de Portugal (recolha Michel Giacometti)</li>
<li>Taberna em Cuba – Baixo Alentejo</li>
</ol>
<br />
<h3>
SAKONTZEKO ESTEKAK</h3>
Portugalen egindako egonaldia kontatzen duen bloga, portugesez: <a href="https://oralidadepopular.blogspot.com/" target="_blank">https://oralidadepopular.blogspot.com/</a><br />
<br />
Michel Giacometti eta Serviço Cívico Estudantil ekimenaz: <a href="https://oralidadepopular.blogspot.com/2020/02/o-servico-civico-estudantil-e-michel.html" target="_blank">https://oralidadepopular.blogspot.com/2020/02/o-servico-civico-estudantil-e-michel.html</a><br />
<br />
Michel Giacometti eta «Povo que canta» proiektuaz: <a href="https://oralidadepopular.blogspot.com/2020/02/povo-que-canta-michel-giacometti.html" target="_blank">https://oralidadepopular.blogspot.com/2020/02/povo-que-canta-michel-giacometti.html</a><br />
<br />
Museu do Trabalho: <a href="https://oralidadepopular.blogspot.com/2020/02/museu-do-trabalho-michel-giacometti.html" target="_blank">https://oralidadepopular.blogspot.com/2020/02/museu-do-trabalho-michel-giacometti.html</a><br />
<br />
<br />
<h3>
KREDITUAK</h3>
Sintonia: Mitxoleta – Eneritz Furyak<br />
<br />
CC-by-sa-nc lizentziapeko programa, musika izan ezik. Hezkuntza helburua duen erabilera.Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-3274744465918269302020-06-12T19:35:00.000+02:002020-06-17T19:36:16.317+02:00Zer ebaluatu hizkuntzetan? Nola ebaluatu? Ikastaroko ikas-materialak2019-2020ko Prest Gara programaren barruan, aurten lau ikastaro eman ditugu Ilusionista Sozialen Mintegiko kideok.<br />
<br />
Bizitzaren kasualitateak, hizkuntzaren ebaluazioari buruzko ikastaro bat eman dugu itxialdian bete-betean geundelarik, eta aurrez pentsatua genuena moldatu behar izan dugu, irakasleon kezkak ulertuz eta partaideen askotariko egoerak kontuan hartuta.<br />
<br />
Hauek izan dira ikastaroan erabili ditugun materialak, agian norbaiti baliagarriak izango zaizkio.<br />
<br />
<h3>
Blog-sarrerak</h3>
Guztira 10 blog-sarrera prestatu ditugu ikastaro honi lotuta, interneten zabalik daudenak. Lehen lau sarrerak ikastaroa hasi aurretik prestatu genituen, oinarrizko material gisa, eta audio eta testu formatuan daude eskuragarri; gainerako sarrerak, ikastaroko beharren arabera idatzi ditugu, bertako<br />eztabaida eta kezketan oinarritutakoak:<br />
<br />1. <a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2020/04/06/ebaluazioa-kalifikazioa-itxialdian/" target="_blank">Ebaluazioa zertarako? Ebaluazioa eta kalifikazioa itxialdi garaian</a><br /><br />2. <a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2020/04/08/komunikazio-gaitasuna-eta-hizkuntz-gaitasun-kritikoa/" target="_blank">Komunikazio gaitasuna eta hizkuntz gaitasun kritikoa</a><br />
<br />3. <a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2020/04/09/hizkuntzen-ebaluazioa-eta-feedback-motak/" target="_blank">Hizkuntzen ebaluazioa eta feedback motak</a><br />
<br />4. <a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2020/04/09/ebaluazio-etikoa-eta-hizkuntzen-ikaskuntza-ebaluatzeko-tresnak/" target="_blank">Ebaluazio etikoa eta hizkuntzen ikaskuntza ebaluatzeko tresnak</a><br />
<br />
5. <a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2020/04/24/ebaluazioa-eta-kalifikazioa-bereizten-kalifikaziorako-zeregin-gakoen-inguruan/" target="_blank">Ebaluazioa eta kalifikazioa bereizten: kalifikaziorako zeregin gakoen inguruan</a><br /><br />
6. <a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2020/05/06/hizkuntz-erroreen-inguruan/" target="_blank">Hizkuntz erroreen inguruan</a><br /><br />
7. <a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2020/05/11/ik-ki-ikaskuntza-kooperatiboaren-inguruko-hainbat-kezka/" target="_blank">IK/KI ikaskuntza kooperatiboaren inguruko hainbat kezka</a><br />
<br />8. <a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2020/05/11/laudorioak-ebaluatzeko-era-manipulatzaile-bat/" target="_blank">Laudorioak, ebaluatzeko era manipulatzaile bat?</a><br />
<br />9. <a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2020/05/12/testu-motak-eta-generoak-hizkdid/" target="_blank">Testu-mota eta generoen inguruan bueltaka hizkuntzen didaktikan</a><br />
<br />10.<a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2020/05/24/ekoizpen-ereduak-eta-eskola-ereduak-fordismoa-taylorismoa-eta-toyotismoa/" target="_blank">Ekoizpen-ereduak eta eskola-ereduak: fordismoa, taylorismoa eta toyotismoa</a><br />
<br />
<h3>
Material osagarriak I: Etxealdirako materialak, eztabaidak eta IKTak</h3>
Material hau ikastaroan zehar biltzen joan gara, pandemiaren egoera dela eta lagungarriak edo inspiragarriak zirelakoan. Sare sozialen bidez izan dugu material hauen berri, leku desberdinetako askotariko irakasleek partekatutakoak.<br />
<br /><a href="https://eldiariodelaeducacion.com/2020/04/14/los-docentes-divididos-por-la-manera-de-afrontar-la-%20evaluacion-final-del-curso/" target="_blank">Los docentes, divididos por la manera de afrontar la evaluación final del curso</a><br />
<br />
<u><i>URRUNETIK EBALUATZEN: IKTen inguruko material gehigarriak</i></u><br /><a href="https://twitter.com/followero/status/1249678530314633218" target="_blank">Irakasle baten lana, ikasleen segurtasuna eta pribatutasuna bermatzeko etxealdi garaian</a><br /><br /><a href="https://www.amarauna.euskadi.eus/pt/recurso/ebaluatzeko-tresnak-on-line/5dd47623-3fe3-410f-%20b438-365636814b65" target="_blank">Ebaluatzeko online tresnak (B06 Berritzegunea - Basauri/Galdakao)</a><br /><br /><a href="http://www.rauldiego.es/videoconferencias-con-jitsi/" target="_blank">Jitsin bideohitzaldiak egiteko tutoriala (gazt.) </a><br />
<br />
<a href="https://mspoweruser.com/schools-%20are-banning-zoom/" target="_blank">Schools are banning Zoom because of security and privacy issues</a><br />
<br /><a href="https://xarxatic.com/desmontando-argumentos-de-los-defensores-del-uso-de-google-en-educacion/" target="_blank">Desmontando argumentos de los defensores del uso de herramientas de Google en educación</a><br /><br /><u><i>Zenbait irakaslek sare sozialetan partekatutako proposamen didaktikoak, lagungarri gisa edo inspiratzeko...</i></u><br />
<br />
<a href="https://sites.google.com/murciaeduca.es/tocalengua/2%C2%BA-de-bachillerato/literatura?%20authuser=0" target="_blank">Batxi 2rako materialak: Literatura (en construcción)</a><br /><br /><a href="https://twitter.com/imgende/status/1251069114350780419" target="_blank">Twitterreko haria: zenbait irakasleren hausnarketak eta ideiak</a><br /><br /><a href="https://twitter.com/empiezaporlaA/status/1247177443577942017" target="_blank">ConfinArt, Festival en Línia de Promeses Artístiques en Quarentena</a><br /><br /><a href="https://sites.google.com/view/diariodeunconfinamiento/portada" target="_blank">¿Qué ocurrió en 2020? (Batxi 2. mailarako proiektua)</a><br /><br /><a href="https://sites.google.com/view/aunqueelsolseesconda" target="_blank">Aunque el sol se esconda, DBH3 eta Batxi 1erako proposamenak</a><br /><br /><a href="https://hermanasdelengua.weebly.com/en-%20cuarentena.html" target="_blank">Hermanas de Lengua en cuarentena (DBH4 eta Batxi1)</a><br />
<br /><a href="https://www.elmundo.es/f5/comparte/2020/01/23/5e29b0c6fdddff42848b46eb.html" target="_blank">Un hospital de palabras para aprender ortografía</a><br /><br /><a href="https://es.fictionexpress.com/" target="_blank">Fiction Express, irakurmena modu sozialean lantzeko</a> <br /><br />
<a href="https://twitter.com/O_LaRa_O/status/1251065574442119169" target="_blank">"Resistiré" abestiarekin @O_Lara_O irakasleak partekatutako ideia bitxia</a><br /><br />
<h3>
Material osagarriak II: ebaluatzeko tresna gehigarriak</h3>
<a href="http://blog.tiching.com/otras-formas-evaluar-mas-alla-%20del-examen/" target="_blank">Otras formas de evaluar más allá del examen</a> <br /><br />
<a href="https://www.scribd.com/document/443625807/Dale-la-%20vuelta-y-me-lo-cuentas" target="_blank">Dale la vuelta y me lo cuentas (errubrika)</a><br />
<br /><a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2014/10/26/nola-ebaluatu-%20talde-lana/" target="_blank">Nola ebaluatu talde-lana?</a><br />
<br /><a href="https://youtu.be/7s5FfJb7geY" target="_blank">Juegos de repaso (bideoa)</a><br />
<br /><a href="https://youtu.be/P0g8kzLHyY8" target="_blank">Story cubes (bideoa)</a><br />
<br />
<a href="https://www.getbadnews.com/#intro" target="_blank">"Bad News", albiste faltsutuak sortzeko jolasa (ikasleen kritikotasuna sustatzeko)</a><br /><br />
<h3>
Material osagarriak III: Ebaluazioaren kontzeptu teorikoetan sakontzeko materiala</h3>
<a href="http://repositorio.uac.edu.co/jspui/bitstream/11619/1614/1/Evaluar%20desde%20el%20paradigma%20%20de%20la%20complejidad.pdf" target="_blank">Evaluar desde el paradigma de la complejidad (pdf)</a><br /><br /><a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2014/02/11/hizkuntza-gaitasuna-eta-eleaniztasuna-%20kzjaia/" target="_blank">Hizkuntza gaitasuna eta eleaniztasuna</a><br /><br /><a href="https://ebuah.uah.es/dspace/bitstream/handle/10017/984/%20Oralidad%2c%20Memoria%20y%20Aprendizaje%20del%20Espa%c3%b1ol.%20Caso%20de%20%20los%20Escolares%20Magreb%c3%ades.pdf" target="_blank">Ebaluazioan oso kontuan izan beharreko kulturartekotasuna: Oralidad, Memoria y Aprendizaje del Español. Caso de los Escolares Magrebíes</a><br />
<br /><a href="http://eleuthera.ucaldas.edu.co/downloads/Eleuthera2_8.pdf" target="_blank">¿Por qué la evaluación en el medio educativo debe ser ética para un desarrollo verdaderamente humano? (Franco Peláez, 2008) </a><br />
<br /><a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2014/09/14/ebaluazio-dinamikoa-eta-hizkuntzen-%20ikaskuntza/" target="_blank">Ebaluazio dinamikoa eta hizkuntzen ikaskuntza (erreseina)</a><br /><br /><a href="https://youtu.be/T3tKmhISowM" target="_blank">Escalera de retroalimentación (bideoa)</a><br />
<br />Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-90963126811662611782020-03-16T18:56:00.000+01:002020-05-29T18:56:53.320+02:00Hezkuntza… edo EZkuntza, Pedro García Olivo<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="200" id="audio_48958277" scrolling="no" src="https://www.ivoox.com/player_ej_48958277_4_1.html?c1=ff6600" style="border: 1px solid #EEE; box-sizing: border-box; width: 100%;"></iframe>
<br />
<br />
Dulantziko Mitxoleta Libertarioen 14. saio honetan, Volapük
argitaletxearekin argitaratu dugun <a href="http://jabegabetzea.blogspot.com/2020/03/educacion-sin-propiedad-liburua.html" target="_blank">"Educación sin propiedad" liburuko</a>
Pedro García Olivoren ataletako baten itzulpena irakurri dugu: <i>Me
enseñó a ser árbol</i>, Nerea Odriozolak itzulia.<br />
<br />
<h3>
Me enseñó a ser árbol, zuhaitz izaten irakatsi zidan. Pedro García Olivo (Nerea Odriozolaren itzulpena)</h3>
Eskolak eragiten dituen kalteak espainiar estatuan eta beste
leku batzuetan nabarmen salatu dituen pertsonetako bat da Pedro
García Olivo. Salatzea, bere kasuan, ez da diskurtso bat, bere
ideologiarekin bizimodu koherentea bilatu duen pertsona da,
pertsona ausarta. Eskola alternatiboen aurka ere aritzen da,
ardi-larruz jantzitako otsoak baino ez baitira, kasu gehienetan
behintzat; eskola bera baieztatzen baitute, metodologia berrien
izenean, erakunde elitistak eratuz kasu asko eta askotan,
familia berezi batzuentzat soilik balio duten eskolak izanik.<br />
<br />
Ba Pedro García Olivoren artikulu bat ekarri nahi dizuet
irratsaio honetara! Izan ere, “Educación sin propiedad” liburua
Gasteizko Hezkuntza eta Kirol Fakultateko lehen mailan erabiltzen
dugu, Lehen Hezkuntzako graduan, hau da, maisu-maistra izateko
prestatzen ari diren ikasleekin, Komunikazio Gaitasunaren
Garapena I deritzon irakasgaian. Liburuko artikuluak eta
artikulu-zatiak eztabaidatzen ditugu, interpretatu, berregituratu
eta berridatzi, eta horien artean, Pedrok idatzitako artikulu
bat, oso berezia: “Me enseñó a ser árbol”.<br />
<br />
Artikulua Nerea Odriozolak itzuli du eta klaseko lan gisa entregatu du, bere baimenez argitaratu dut hemen.<br />
<br />
<b>ME ENSEÑÓ A SER ÁRBOL (ELEGÍA)</b><br />
<div align="right" style="text-align: left;">
<i>Pedro GARCÍA OLIVO</i></div>
<div align="right" style="text-align: left;">
<br /></div>
<div align="justify">
Hilabete honetako 8. egunean ohiz kanpoko gizon batek utzi gintuen.</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
Sekula ez zidan esan zer egin behar nuen;
inoiz ez ninduen bultzatu inolako norabidean; inoiz ez zidan
bere munduko eta bizitzako ikuspegia sustatzeko sermoirik eman;
inoiz ez ninduen zigortu; inoiz ez ninduen saritu; inoiz ez
zuen nire enpeinutan laguntzeari eta bertan egoteari utzi,
zeinetan bere pentsamenduei aurre egiten zien baina ez bere
bihotzari.</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
Sozialismo errealera alde egin nuenean Europara,
lanik egin gabe bizitzen saiatzeko, berak, sekula ezerengandik
ihes egin ez zuen gizon langileak, autoa prestatzen eta
ekipajea parrilan egoki kokatzen irakatsi zidan.</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
Hezkuntza bertan behera utzi nuenean ahuntzain
izateko, berak, irakasleen eta hauen lanaren kontzeptu egokia
zuen. Ez zen guztia bertan behera utzi eta pobrezian
bizitzearen aldekoa. Baina, nire animalien ukuilua eraikitzen
lagundu zidan.</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
Kobazulo honetara joan nintzenean basapizti
baten pare bizitzeko, berak, niretzat etxe erosoago bat nahiago
izango zuen horrek, urte batean belarrak eta fruituak loretu
ez eta, ondorioz, asko argaltzen ari nintzenez, kaiola bat
oparitu zidan txoriak eta untxiak harrapatzeko. Era honetan,
egoera hartan nuen desnutrizioari aurre egiteko aukera izan
nuen.</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
Eta ni, esperientzia pertsonaletik abiatutako
pedagogiaren aurkari sentitzen nintzen honek, garrantzia ematen
nion nire hausnarketen dekantazioari, irakurketa zehatz batzuei.
Horregatik, gaur egun onartu beharra daukat, elegia honen
hasieran, nire maisu ezkutua, oharkabekoa, sakona, behin betikoa
eta gaindiezina, nire aita dela. Berak irakatsi zidan zuhaitz
izaten.</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<b>Paco</b></div>
<div align="justify">
Antzinako ijito kantu batek dio ez dagoela
maitasunik amarena bezalakoa denik, ezta aita on batena bezalako
itzalik ere. Rom aita ez da Argia, Gidari, Eguzkia; baizik
eta itzala, itzal ona, denboraren eta lekuaren zorroztasunaren
aurkako babesa. Bere senar barik etxera heltzean, hil berri,
nire amak hauxe esan zuen: << Etxe hau itzal barik
gelditu da. Zein etxe itsusi eta txarra, jada ez dut
gogoko.>>. Betiko maitasuna…</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<b>pAco</b></div>
<div align="justify">
Pikmin Swaggerek rap kontzertua eman zuenean
Albateran, bera bertan izan zen. Aitona bat zen, publikoko
pertsona zaharrena, ia ezin zena zutik mantendu.</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
Ez zuen musika
hura oso ondo ulertzen, eta zenbaitetan ez zitzaiola gustatzen
adierazten zuen. Baina bertara joan zen, izan ere bere biloba
Pikminek, abestu egiten zuen. Eta bera, zuhaitzen
jakinduriarekin, itzala ematera joan nahi izan zuen, bultzadatxo
bat, animoak ematera. </div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
Ez dut inoiz eszena hori ahaztuko: Paco,
zutik, ixkin batean, oholtzaren eta bozgorailuen alboan,
irrikarekin bere bilobari begira, bere gauzak abesten zituen,
bere belarriek gustuko ez zituzten gauzak, marihuanari buruz ia
debozioz kantatzen zituen gauzak adibidez, eta hori berari
arinkeria iruditzen zitzaion; baina hala ere, arreta eta estimu
guztiaren aditzen zuen. Nik neire aitari begiratzen nion, eta
pentsatzen nuen: zuhaitza da, haritza da.</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<b>paCo</b></div>
<div align="justify">
Une batzuetan elkar ikusteko desira sutsua
sentitzen dugu, eta ezin dugu, ozeano batek banantzen
gaituelako. Eta penatu egiten gara horregatik.</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
Hitzak idatzi egiten diren uneak daude eta
irakurtzean pasada txarrak jokatzen dizkigu, zeren eta hitz
soinutsua behar da, hitz gorpuztua, ahotik irteten dena,
keinuetan eta begiradetan bilduta dagoena, eta belarrira osorik
heltzen dena. Inkomunikazio partzial horren ondorioak jasaten
ditugu, eta haize izoztuak gure arimatik jalgitzen diren
samurtasun izpiak erretzen ditu.</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
Batzuetan norbanakoaren exigentzia antzematen
dugu, norberak jardutekoa, baldintzapenik eta presiorik gabe,
bilatuak ez diren laguntzak erabili gabe, inoren iritzitik
urrun. Eta larritu egiten gaitu beste testigu baten presentziak,
nahiz eta beste hori maitagarri bat izan.</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
Zuhaitz bezala, nire beharra daukazunean
zugandik gertu egotea gustatuko litzaidake, soilik beharra
duzunerako. Itzal bat ematea, babesa, ihintza badago edo
eguzkiak gogor jotzen badu, eta ankerkeria horiek traba egiten
badizute. Baina ez naiz zure etxean azalduko, erremedio gabe
ikusi ez nazazun eta egunero egon ez gaitezen. Zuhaitza bezala,
nire hazkuntzarako baliabideak ditudan lekuetan haziko naiz,
zugandik gertu, zure inguruan.</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<<Aske izateko, ez daukagu zertan baimena
eskatu>>, esan zuten zapatistek eta joan egin ziren,
besterik gabe, Gobernu Okerrekotik. Zuhaitz izateko, desira
izatea nahikoa da, horixe diñotzut. Eta ni izango naiz,
otsailetik, zuhaitz zure hiriko bazter batean. Bertan egongo
naiz hemen nagoen bezala, zure hitz idatzien irismenean; baina
bertan izango naiz hemen egon ezin dudan bezala, zure
ahozkotasun eta gorpuztasun irismenean. Behar bezainbestetan
izango nauzu, eta ni gabe egongo zara behar ez nauzuean.</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
Horregaitik, bihotz, ez dizut baimena eskatzen
denboraldi bat zure herrialdean bizitzeko: zure auzunean biziko
naiz, hori baita nire izateak gehien miresten duena, gorputzak
eskatzen didana. Zuhaitz, bertan haziko naiz; itzala emango
dizut, behar duzunean eta gertu bazaude.</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
Zuretzat zuhaitz izan nahi dut, eta zuhaitz izaten neure aitak irakatsi zidan.</div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<b>paCo</b></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div style="text-align: right;">
<i>García Olivo, Pedro (2018), Nerea Odriozolak 2019ko azaroan euskararatua.</i></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<u><i>Nerea Odriozolaren iruzkina:</i></u></div>
<div align="justify">
<u><i> </i></u></div>
<div align="justify">
<i>Testu hau ziur nago hainbat eratan interpretatu daitekeela. Nik era baten ulertzen dut. </i></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<i>Sarritan ama izatearen garrantzia goraipatzen
da, aitarena alde batera utziz; testu honek aitak duen
garrantzia ikusarazi nahi du, testuan aipatzen den
mutikoarengatik egiten dituen ekintzak aipatuz. Ekintza hauek
benetan hunkigarriak iruditzen zaizkit, politak. </i></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<i>Aita honek ez dio esaten zer egin behar
duen, guraso askok egiten duten bezala. Berak nahi dituen
gauzak egiten uzten dio, hau konfunditu dadin eta bere
konklusioak atera ditzan. Aita honek bide horretan laguntzen
dio, behar duen sostengua emanez.</i></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<div align="justify">
<i> Metafora bezala ulertzen dut zuhaitz
kontzeptua, eta aita honek bere semeari esan nahi dio beti
egongo dela bere alboan, nahiz eta fisikoki ez izan. Pertsonak
ez dira gure bizitzetatik joaten, ahazten ez baditugu. </i></div>
<div align="justify">
<br /></div>
<br />
<br />
Honatx jatorrizko artikulua:<br />
García Olivo, Pedro (2018). Me enseñó a ser árbol (elegía).
In J. Encina, A. Ezeiza eta Emiliano Urteaga (koord.), <i>Educación sin propiedad</i> (455-458). Guadalajara: Volapük. Deskargatzeko: <a href="https://ilusionismosocial.org/mod/resource/view.php?id=1034" rel="noopener" target="_blank">https://ilusionismosocial.org/mod/resource/view.php?id=1034</a><br />
<br />
Artikuluaren lokuzioarekin batera entzundako musika Red Hot
Chili Peppers taldearen “Snow” izan da, Nerea Odriozolaren
iradokizuna.<br />
<h3>
KREDITUAK</h3>
<br />
Artikuluaren itzulpena: Nerea Odriozola<br />
<br />Esataria: Ainhoa Ezeiza<br /><br />Sintonia: Mitxoleta - Eneritz Furyak (Eneritz Furyak, 2017)<br /><a href="https://youtu.be/z-l61G-8-oY" rel="noreferrer noopener" target="_blank">https://youtu.be/z-l61G-8-oY</a><br /><br />Blokeen arteko musika: "Snow" - Red Hot Chili Peppers (Stadium Arcadium)<br /><a href="https://youtu.be/ifXalt3MJtM" rel="noreferrer noopener" target="_blank">https://youtu.be/ifXalt3MJtM</a><br /><br />CC-by-sa-nc lizentziapeko programa, musika izan ezik. Hezkuntza helburua duen erabilera.<br />
<br />Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-18913080664503717082020-03-14T18:43:00.000+01:002020-05-29T18:44:55.221+02:00«Educación sin propiedad» liburua<div class="main">
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="200" id="audio_48878978" scrolling="no" src="https://www.ivoox.com/player_ej_48878978_4_1.html?c1=ff6600" style="border: 1px solid #EEE; box-sizing: border-box; width: 100%;"></iframe> <br />
<br />
Dulantziko Mitxoleta Libertarioen 13. saio honetan, Volapük
argitaletxearekin argitaratu dugun liburu-tetralogia aurkeztu ondoren,
"Educación sin propiedad" liburuaren zertzelada batzuk emango ditu
Ainhoa Ezeiza esatariak. <br />
<br />
Liburu honekin, eguneroko bizitzaren autogestioari lotutako
liburu-bilduma amaitutzat eman dugu.<br />
<br />
<br />
Liburu hauek Volapük
argitaletxearekin egin ditugu eta orokorrean, bildumako liburu guztietan
mintzagai hauek izan ditugu: eguneroko bizitzaren autogestio
kolektiboa, Boterea, kolektiboki eraikitzeko erak, elkarren arteko
laguntza, horizontaltasuna... Liburuak kolektiboak dira, leku eta inguru
desberdineko jendearen idatziak bildu ditugu, mundu berri bat
eraikitzeko lagungarriak izan daitezkeen pentsatzeak/sentitzeak/egiteak
jasotzeko asmotan, kasu guztietan harreman-moduak edukiak baino
garrantzitsuagoak izan dira...<br />
Hauek dira liburuetako izenburuak eta informazio gehiago biltzeko estekak:<br />
<ul>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com/2017/04/sin-poder-liburuaren-aurkezpena.html" target="_blank">SIN PODER. Construyendo colectivamente la autogestión de la vida cotidiana</a>. Javier Encina eta Ainhoa Ezeiza (koord.).</li>
<li><a href="https://www.ehu.eus/eu/web/ism/ezinezk-itxaropena" target="_blank">POSIBLE DENAREN SEGURTASUNETIK EZINEZKOAREN ITXAROPENERA. Jakintzak, trebetasunak eta sentipenak kolektiboki eraikitzen</a>. Ainhoa Ezeiza eta Javier Encina (koord.)</li>
<li><a href="https://www.ehu.eus/eu/web/ism/autogestion-autonomia-e-interdep" target="_blank">Autogestión, autonomía e interdependencia. Construyendo colectivamente lo común en el disenso</a>. Javier Encina, Ainhoa Ezeiza eta Sandra Viviana Sánchez (koord.).</li>
<li><a href="https://www.ehu.eus/eu/web/ism/autogestion-cotidiana-de-la-salud" target="_blank">Autogestión cotidiana de la salud</a>. Javier Encina, Emiliano Urteaga eta Ainhoa Ezeiza (koord.).</li>
<li><a href="https://www.ehu.eus/eu/web/ism/educacion-sin-propiedad" target="_blank">EDUCACIÓN SIN PROPIEDAD. Con escuela y sin escuela nunca nos dejan hacer lo que queremos, y el Poder es su ley</a>. Javier Encina, Ainhoa Ezeiza eta Emiliano Urteaga (koord.).</li>
</ul>
<i>"EDUCACIÓN SIN PROPIEDAD. Con escuela y sin escuela, nunca nos dejan
hacer lo que queremos, y el Poder es su ley"</i> liburuaren amaierarekin,
beste fase bat itxiko dugu, zeinetan materialak biltzen, idazten, egin
ditugun eta gustatu zaizkigun gauzak jasotzen eta jendearekin
eztabaidatzen aritu garen, Iberiar Penintsulan, Kanarietan,
Ameriketan... topatu dugun jendearekin kolektiboki eraikitzen. Hemendik
aurrera, gehiago ariko gara jendearekin eta jendearengandik lan egiten
beren eguneroko espazio eta denboretan (<a href="https://www.ehu.eus/eu/web/ism/altza" target="_blank">AL(T)ZA proiektuan</a>, esaterako) eta UNILCO-espacio nómada unibertsitate librearekin batera formakzioa garatzen.<br />
<br />
Esan digute oso izenburu bitxia, xelebrea hautatu dugula liburu
honetarako, halako iruzkinek berriz ere adierazten dute noraino gauzkan
Jabetzak harrapatuta, "nirea" defendatzeko obsesioa, edozer eta edonor
"niganatzeko" desira, bizitzako eremu guztietan, hezkuntzan ere bai.
Berez, uste dugu ezin dela eratu gizartea eraldatuko duen inolako
hezkuntzarik ez bazaio Jabetzaren gaiari benetan heltzen. Beste pertsona
batzuen bizitza kontrolatzeko eta kontrolaturik bizitzeko joera hori
apurtu behar dugu, eta horretarako modu asko dago, ahots asko,
kantuan...<br />
<h2>
AURKIBIDEA</h2>
Zaguán. Emiliano URTEAGA<br />
<h3>
PREÁMBULO</h3>
A modo de prólogo: Pedagogía del revés. Isabel ESCUDERO<br />
Educaciones y complejidad. Ainhoa EZEIZA y Javier ENCINA<br />
Consenso/disenso: de la certeza a la duda. Javier ENCINA y Ainhoa EZEIZA<br />
Oralidad y Escritura. Javier ENCINA y Ainhoa EZEIZA<br />
<h3>
AMBULANDO</h3>
La recreación del lazo social: la revolución de nuestros días. Raúl ZIBECHI<br />
Educaciones centrífugas. Javier ENCINA y Ainhoa EZEIZA<br />
Desescolarizar a la sociedad. La educación hace lo contrario de lo que dice. Braulio M.E. HORNEDO<br />
«¡Forjad, forjad escuelas, malditos!» (Contra la industria de la Educación Alternativa). Pedro GARCÍA OLIVO<br />
La pedagogía libertaria como elección política. Ani PÉREZ RUEDA<br />
Niños libres para construir una sociedad libre. Una arenga contra la Educación. Jesús GARCÍA BLANCA<br />
El biopoder del mundo adulto en la construcción de los discursos de la
infancia sobre la escuela y el profesorado. Siu LAY-LISBOA y Manuel
MONTAÑÉS<br />
Clases sociales, pedagogías y Reforma educativa. Julia VARELA y Fernando ÁLVAREZ-URÍA<br />
Las posibilidades de la autogestión en la enseñanza pública. Francisco José CUEVAS NOA<br />
Nuevos modos de leer. Jesús MARTÍN-BARBERO<br />
¿Máquinas o personas? (Preguntas con respuesta, a debate). Antonio VIDAL<br />
Una ciudad caótica: construyendo espacios para la convivencia, la
escucha, la solidaridad, el apoyo y la actitud política alternativa.
Adrián Alejandro MORALES<br />
Deporte, educación, ideología, poder y globalización. Eloy ALTUVE<br />
<h3>
NOMADEANDO</h3>
Otras formas de aprendizaje desde la Educación Popular y la Innovación Ciudadana. Sandra Viviana SÁNCHEZ<br />
El horizonte utópico de una educación común. Construir en colectivo los
espacios de confianza y relación. Emiliano URTEAGA y Julieta SANTOS<br />
Simulacros: trabajando la esperanza de lo imposible en la Universidad del País Vasco. Ainhoa EZEIZA y Javier ENCINA<br />
Del coraje a la esperanza: La lucha por la universidad de los pueblos del sur (UNISUR). Sinaí RIVERA MARTÍNEZ<br />
Breve ensayo sobre la Escuela Libre Paideia. Adrián SOTO<br />
Raíces y Flores: una experiencia de educación libre y autoaprendizaje
conectada con la niñez, la familia y la naturaleza. Jorge RUIZ MORALES y
Estefanía TEBAN GÓMEZ<br />
Escuela, guerra y resistencia. Diarios desde dos instituciones
educativas en el Departamento del Cauca. Maestros EDUCACIÓN DESDE LA
DIVERSIDAD<br />
Cómo ser madre y no morir bajo el peso de los ladrillos de la escuela.
Ainhoa EZEIZA, Carmen PÉREZ ARAUJO, Estefanía ZARDOYA, y otras<br />
<h3>
EPIÁMBULO</h3>
Me enseñó a ser árbol (Elegía). Pedro GARCÍA OLIVO<br />
La lengua, señores... Agustín GARCÍA CALVO<br />
Un matrimonio feliz. Emilia NEGRETE<br />
Cultura Libre y Educación. Crítica al adoctrinamiento en el modelo
hegemónico de Propiedad Intelectual. Noelia CÁMERON NÚÑEZ y Antonio
DELGADO BAENA.<br />
Elogio del analfabeto. Hans Magnus ENSENZBERGER<br />
Participando con y desde la gente. Algo más que una introducción. Javier ENCINA, Mª Ángeles ÁVILA y otr@s<br />
<br />
Liburuan zehar, askotariko ikuspegiak eskaintzen dira, disentsuan lan
egiten lagunduko digutenak. Zenbait testuk beste testu batzuen kokapen
antagonikoa badute ere, liburu honetan elkartu eta solasean jarri dira
eta zeharka irakurriz, egileek eurek irudikatuko ez lituzketen sinpatia
eta enpatia ugari topatzen dira, identitatetik identifikazioetarantz
jotzeko bidea eraikiz.<br />
<br />
Hezkuntzaren inguruko debate bat proposatzen da, ikuspegi
antiautoritariotik abiatuz. Egile eta esperientzia desberdinetan honako
kontzeptuak mahaigaineratzen dira: deseskolatzea, gizartearen ezagutza,
jakintza komunitarioak, pedagogia libertarioa, hezkuntza alternatiboaren
industriaren aurka, irakaskuntza publikoan autogestiorako dauden
aukerak, hezkuntza herrikoia, hezkuntza librea, autoikaskuntza, amak
eskolan, transmisio herrikoi eta belaunaldiartekoa, helduen bioboterea,
maila sozialak eta pedagogiak, eskola zentrifugoak, kirola eta
hezkuntza, eta abar.<br />
<br />
Hemen daude deskargatzeko aurkibidea, ataria eta liburuaren azal osoa:<br />
<br />
Javier Encina, Ainhoa Ezeiza eta Emiliano Urteaga (koord.) (2018). <i>Educación sin propiedad</i>. Guadalajara: Volapük.<br /><a href="https://drive.google.com/open?id=1e3bzd1z3I4h6v9l9mkg_B-B0sBL1EdjM" rel="noreferrer noopener" target="_blank">https://drive.google.com/open?id=1e3bzd1z3I4h6v9l9mkg_B-B0sBL1EdjM</a> <br />
<br />
Alegría Libertaria Irratian ere, irratsaio bat argitaratu dugu gaztelaniaz liburuari buruz, besteak beste:<br />
<a href="https://alegrialibertaria.org/wp/educacion-sin-propiedad/" target="_blank">https://alegrialibertaria.org/wp/educacion-sin-propiedad/</a><br />
<br />
Liburua dagoeneko salgai dago (salneurria: 18 euro) eta zure
liburu-dendan eska dezakezu edo argitaletxera idatziz:
volapukediciones@gmail.com edo geuri eskatuz:
ilusionistasozialak@gmail.com<br />
<br />
Nahi izanez gero, gurekin jar zaitezkete harremanetan, liburuari buruzko aurkezpen-tailer-debateren bat antolatzeko.<br />
<br />
<h3>
IRRATSAIOAREN KREDITUAK</h3>
Sintonia: Mitxoleta - Eneritz Furyak (Eneritz Furyak, 2017)<br /><a href="https://youtu.be/z-l61G-8-oY" rel="noreferrer noopener" target="_blank">https://youtu.be/z-l61G-8-oY</a><br /><br />Blokeen arteko musika:<br />"Jon Braun" - Makala Jazz Funk Band (Bakarrik eta libre, Imanol Urbietari omenaldia, 2013)<br /><a href="https://youtu.be/auihZ4WnN_o" rel="noreferrer noopener" target="_blank">https://youtu.be/auihZ4WnN_o</a><br />"Sorginak" - La Basu (Gerra, 2019)<br /><a href="https://youtu.be/mgBXx55P1i4" rel="noreferrer noopener" target="_blank">https://youtu.be/mgBXx55P1i4</a><br /><br />CC-by-sa-nc lizentziapeko programa, musika izan ezik. Hezkuntza helburua duen erabilera.<br />
</div>
Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-56172675579865922552018-11-22T14:46:00.001+01:002018-11-22T14:46:18.301+01:00Eraso sexista EHUn: irratsaioa2018ko martxoaren 8an, eraso sexista bat gertatu zen Euskal Herriko Unibertsitateko Leioako Campusean: Medikuntza eta Erizaintza Fakultateko irakasle gizonezko batek bi ikasle emakumezko iraindu eta makilez jo zituen, Leioako Ikasle Feministek salatu bezala. Euskal Herriko Unibertsitateko Errektoretzak eraso hau gertatu izana onartu du eta irakaslea hilabete batez zigortu du, lanera joan ezinik.<br />
<br />
Dulantziko Mitxoleta Libertarioen irratsaio honetan, albiste hau azaltzeaz gain, hartutako erabakia zalantzan jarri dut, botere-harreman argian gertatutako erasoa izanik bestelako neurriak hartu beharko liratekeelako. Irakasleak hiru botere-mota ditu metatuak: gizonezkoa, irakaslea eta medikuntza eremuko kargu eta harreman-sareak edukitzea. Horrek esan nahi du ikasle erasotuek eta prozesu honetan laguntzen ari diren bestelako ikasleek askotariko errepresaliak jasan ditzaketela.<br />
<br />
Onartezina da irakasle batek ikasleak makilez jo ostean, fakultatean inolako damurik adierazi gabe ibiltzea, erasorik gertatu izan ez balitz bezala. Baina kezkagarriagoa da zer egingo duen, zigorra jaso eta gero, fakultatera itzultzen denean.<br />
<br />
Neurri zorrotzagoak hartu beharko liratekeela uste dut.<br />
<br />
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="200" id="audio_30239359" scrolling="no" src="https://www.ivoox.com/player_ej_30239359_4_1.html?c1=ff6600" style="border: 1px solid #EEE; box-sizing: border-box; width: 100%;"></iframe><br />
<h3>
ALBISTEAZ GEHIAGO JAKITEKO:</h3>
HAIKA Leioako Ikasle Feministak <a href="https://twitter.com/HainkaLif" target="_blank">https://twitter.com/HainkaLif</a><br />
BERRIA: <a href="https://www.berria.eus/paperekoa/1834/009/001/2018-11-14/eraso_batengatik_ehuk_irakasle_bat_kenduko_du_postutik_hilabetez.htm" target="_blank">https://www.berria.eus/paperekoa/1834/009/001/2018-11-14/eraso_batengatik_ehuk_irakasle_bat_kenduko_du_postutik_hilabetez.htm</a><br />
ARGIA: <a href="https://www.argia.eus/albistea/eraso-matxisten-aurrean-ehuk-erasotuak-babesten-ez-dituela-salatu-du-hainka-taldeak" target="_blank">https://www.argia.eus/albistea/eraso-matxisten-aurrean-ehuk-erasotuak-babesten-ez-dituela-salatu-du-hainka-taldeak</a><br />
<br />
<h3>
KREDITUAK:</h3>
Sintonia: Mitxoleta - Eneritz Furyak<br />
Denak ez du balio - Berri Txarrak<br />
Mugak gugan daude - Beti Mugan<br />
Hegaztientzat pausarri - Antton Valverde<br />
CC-by-sa-nc lizentziapeko programa, musika izan ezik. Hezkuntza helburua duen erabilera.Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-28147108421317648122018-09-19T18:12:00.000+02:002020-05-29T18:13:35.662+02:00Zientzia, Unibertsitatea eta jakintzak<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="200" id="audio_28610681" scrolling="no" src="https://www.ivoox.com/player_ej_28610681_4_1.html?c1=ff6600" style="border: 1px solid #EEE; box-sizing: border-box; width: 100%;"></iframe> <br />
<br />
Dulantziko Mitxoleta Libertarioak irratsaioaren seigarren honetan,
aste honetan klaseetan jorratu dugun gai bat ekarri dugu harira:
zertarako Zientzia? Nola lantzen dira gizarte-zientziak? Zein dira
Unibertsitatearen muga garrantzitsu batzuk Zientziaren garapenarekiko?<br />
<br />
Lagungarri gisa, artikulu hau erabili dugu: Ainhoa Ezeiza eta Javier
Encina (2018). Zientziaren jabe-gabetzea, etika eta haurrei lotutako
ikerketak. <a href="https://ilusionismosocial.org/mod/resource/view.php?id=940" rel="noreferrer noopener" target="_blank">https://ilusionismosocial.org/mod/resource/view.php?id=940</a><br />
<br />
<b>KREDITUAK</b><br />
Sintonia: Mitxoleta – Eneritz Furyak<br />
Filosofi aldaketak – Beti Mugan<br />
Zientziaren indarra – Noizbait<br />
Grabitatearen aurka – Zea Mays<br />
<br />
CC-by-sa-nc lizentziapeko programa, musika izan ezik. Hezkuntza helburua duen erabilera. Programako irudiaren jatorria: <a href="http://eldiario.es/" rel="noreferrer noopener" target="_blank">ElDiario.es</a>Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-14444058872191079852018-07-17T19:59:00.000+02:002018-07-17T19:59:48.507+02:00Dulantziko Mitxoleta Libertarioak irratsaioa martxan!!!Hementxe gabiltza, aspaldiko partez, gune honetan gauzak eguneratzen... Eta ez da izan egonean genbiltzalako, ez. Gure ikerketa taldea eratzen ari gara, liburuak argitaratzen (paperean, bai!) eta etxez aldatzen. Ekainean hasi ginen Dulantzin bizitzen, eta ideia bat aspalditik generabilen buruan, irrati libre bat sortzea online, azken hilabete hauetan ezagututako jendearekin batera, eta oraindik ezagutuko ditugunekin ere eraikitzeko asmotan.<br />
<br />
Dagoeneko sortuta dugu <a href="https://www.ivoox.com/escuchar-radio-alegria-libertaria_nq_450479_1.html" target="_blank">Alegría Libertaria</a> irratia, Alegría-Dulantzi izena baliatuz. Gure ustez, borrokan ere, alaitasuna funtsezkoa da, bestela bizitza badoakigu eta ez diogu ikuspegi judu-kristauari heldu nahi: "Sufri dezagun orain, gozatuko dugu heriotza datorkigunean, Paradisuan". Aukeran, eta ateak izanik gehiago, nahiago dugu eguneroko bizitzako autogestio kolektiborantz alaitasunez jotzea.<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="0" frameborder="0" height="440" scrolling="no" src="https://www.ivoox.com/player_es_channel_450479_1.html" style="border: 1px solid #D7D7D7;" width="100%"></iframe></div>
<br />
<br />
Irrati honen testuinguruan, euskarazko irratsaioa sortu dugu: Dulantziko Mitxoleta Libertarioak. Zergatik mitxoletak? Hemengo lur-eremuetan ibilita ez da beharrezkoa izango galderari erantzutea; mitxoletak, bai loreak eta bai pinpilinpauxak, ugariak dira eta libre bizi dira. Bai mitxoleta basaloreak eta bai mitxoleta-tximeletak libre izateko jaioak dira... Baina hobe da lehen saioa entzutea, bertan azaltzen dira hainbat gai: agroekologia, anarkobeganismoa, bizimodu osasuntsua, oinez ibiltzea bizimodu gisa...<br />
<br />
<iframe allowfullscreen="0" frameborder="0" height="440" scrolling="no" src="https://www.ivoox.com/player_es_podcast_587055_1.html" style="border: 1px solid #D7D7D7;" width="100%"></iframe>
<br />Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-54609515764759125522018-06-25T17:22:00.000+02:002020-05-29T17:23:44.829+02:00IRRATSAIOA: Jabegabetzea zer da? <iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="200" id="audio_27190280" scrolling="no" src="https://www.ivoox.com/player_ej_27190280_4_1.html?c1=ff6600" style="border: 1px solid #EEE; box-sizing: border-box; width: 100%;"></iframe> <br />
<br />
Dulantziko Mitxoleta Libertarioen hirugarren saioan, jabegabetzea
zer den azaltzen da, eta, besteak beste, Euskadi Irratian Ainhoa Ezeizari
egindako elkarrizketa txertatu da.<br />
<br />
Jabegabetzea ("<i>desempoderamiento</i>") boterea beherago
daudenenganantz uztea besterik ez da, boterea erabiltzeari uko egitea,
gizarte eta natura ingurunearekin harmonian, eraikitze kolektiboa
erraztuko duena. Botere uzte hori bizitzaren edozein esparrutan izan
daiteke (familia harremanetan, lagunartean, lanean, elkartasunean...),
banakoarena izan daiteke (ni aita/ama/seme/alaba... gisa, ni adiskide
gisa, ni nagusi gisa, ni irakasle gisa, mediku, funtzionario, aktibista
gisa...), kolektiboa izan daiteke (EZLNk 2000 urtean bideratu zuena,
mugimendu politiko bihurtu zenean, alegia, gudalostearen boterea utziz
Chiapaseko herriek euren oraina eta geroa kolektiboki eraikitzea
errazteko: Mundu Berria).<br />
<br />
Jabegabetzea txikian lantzetik hasten da, errazenetik, eta hortik aurrera goaz dinamizatzen eta zabaltzen, harremanak horizontaltzeko.<br />
<br />
<br />
<br />
<b>KREDITUAK</b><br />
Sintonia: Mitxoleta – Eneritz Furyak<br />
Quién manda aquí – Esne Beltza ft. Mala Rodríguez & Fermin Muguruza (Hemen eta hor)<br />
Loretxoa – Sonakay ft. Benito Lertxundi<br />
<br />
Burmuinaren eta Boterearen arteko harremanak aztertu dituen ikerketaren erreferentzia (ingelesez):<br />
<a href="https://www.theatlantic.com/magazine/archive/2017/07/power-causes-brain-damage/528711/" rel="noreferrer noopener" target="_blank">https://www.theatlantic.com/magazine/archive/2017/07/power-causes-brain-damage/528711/</a><br />
<br />
CC-by-sa-nc lizentziapeko programa, musika izan ezik. Hezkuntza helburua duen erabilera.Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-31505156377955548612017-06-17T17:01:00.000+02:002020-05-29T18:17:18.005+02:00Ahozkotasuna eskolan<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="200" id="audio_37181374" scrolling="no" src="https://www.ivoox.com/player_ej_37181374_4_1.html?c1=ff6600" style="border: 1px solid #EEE; box-sizing: border-box; width: 100%;"></iframe><br />
<br />
<h3>
</h3>
Dulantziko Mitxoleta Libertarioen 8. saio honetan, ahozkotasuna zer den
eta ahozkotasunaren lanketan kontuan hartu beharreko zenbait kontu
didaktiko azaltzen ditu Ainhoa Ezeiza esatariak. <br />
<br />
<br />
Ahozkotasuna gauzak ahoz esatearekin nahasten da, eta ez da gauza bera. Ahozkotasuna eskolan lantzeko, lehenik eta behin jakin beharko dugu ze inplikatzen duen ahozkotasunak, zein diren ahozkotasunaren oinarrizko mekanismoak eta nola sortzen den ahozkotasun hori.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizd_qVn0uahGs7Ld_n6LWSXea2VErx-2nvAmYHh0pBNuTOJIL3gNNkOwajLHwVoZ-UuaXymKxuH_GAxR6pgwbePZfN30S2f7Yj5-QJ_RFxIpnkz_V37Guco_fTIl-cjRkZM9n4INQMP_Qb/s1600/girls-public+domain_pixabay.jpg" imageanchor="1"><img border="0" height="222" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizd_qVn0uahGs7Ld_n6LWSXea2VErx-2nvAmYHh0pBNuTOJIL3gNNkOwajLHwVoZ-UuaXymKxuH_GAxR6pgwbePZfN30S2f7Yj5-QJ_RFxIpnkz_V37Guco_fTIl-cjRkZM9n4INQMP_Qb/s400/girls-public+domain_pixabay.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
Rudy MOSTACEROren arabera (2004), ahozkotasunak maila hirukoitza du aldi berean: hizkuntzaren maila, maila paralinguistikoa eta maila semiotiko-kulturala, eta hortaz, ahozko ekoizpen instituzionalaren, akademikoaren edo formalaren desberdina da. Edo, politago, Antonio MANDLY-k (1996:117) deskribatzen duen eran, “Hablar es <i>empachurrar palabras</i>, pero también <i>amarrar palabras y pegar gritos y hablar a puñaos y regalar palabras y pregonar y ronear</i>, es pronunciarse; es, comunicarse". Etnosemantikaren erreferentzia hartzen du zehatzago argitzeko, Greimas-ek 1980an deskribatutakoaren ildotik tiraka, ideia garatuagoa josiz: etnosemiotika da objektu semiotiko bat esanahia kode poetikoak, musikalak eta keinuzkoak aldi berean ematen diotenak aldi berean. Gaur egun gizarte garatuak deritzen hauek bereiztuta erakusten dituzte poesia, musika eta dantza izenez, diskurtso disjuntu autonomoak balira bezala, baina <b>ahozkotasuna osatzen duten kodeak dira</b>, pentsatzeak, sentitzeak eta egiteak bateginik komunikatzeko formak direlarik.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg74icTjR1QQr5wKqSPRoNOVys9FciZl_HUMy1W2PI20WQx2hIsFO-P6iB9DbWA4-mM4WUmzj1jOHY9YwQmEKAj2DZ05Jut9-SktUmew3rLOtT4bpy14CEswNZmDOPKaBawS2JdzLdHlghZ/s1600/mother-and-son-public+domain_pixabay.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="212" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg74icTjR1QQr5wKqSPRoNOVys9FciZl_HUMy1W2PI20WQx2hIsFO-P6iB9DbWA4-mM4WUmzj1jOHY9YwQmEKAj2DZ05Jut9-SktUmew3rLOtT4bpy14CEswNZmDOPKaBawS2JdzLdHlghZ/s320/mother-and-son-public+domain_pixabay.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
Idatzizkotasuna izan da hizkuntza ikuspegi finko, estruktural eta zehatz batera mugatu duena, pentsatzetik sortzen dena, arauak aplikatzetik, eta gero hortik sortzen da Eskolak proposatu duen ahozko diskurtsoa. "<i>Ondo pentsatu hitz egin aurretik</i>", "<i>ez hitz egin ez baduzu argi zer esan behar duzun</i>", "<i>lehenik ideiak pentsatu, prestatu, zirriborratu, horrela hobeto komunikatuko zara</i>"... Eskolaren proposamena kontzientzia linguistikoa da, baina hain zuzen ere, <b>ahozkotasuna inkontzientetik dator</b>, idatzizkotasuna da kontzienteki pentsatu behar dena, idatzizkoaren adierazpenerako sortutako arauak betetzeko.<br />
<br />
<h3>
Ahozkotasunaren psikodinamikak</h3>
Walter J. ONG-ek (1987) ahozko kulturetan oinarriturik egindako berrikusketa garrantzitsutik, ahozkotasunaren psikodinamikak zehaztu zituen; bere ikerketak ondorengo ikertzaile ugariren erreferentzia izan ziren, bai ikuspegi antropologikotik eta bai hizkuntzalaritzaren ikuspegitik. <br />
<br />
Ahozkotasunean, pentsamendua modu orekatu eta erritmikoan adierazten da, errepikapenetan oinarriturik eta antitesiak, aliterazioak, hoskidetasunak... erabiliz, jendeak erraz gogoratzeko eta errepikatzeko. Pentsamendua, hala, oroimen mekanismoekin erlazionatzen da. Walter J. ONGek "pentsamendu formulaikoa" aipatu zuen; guk kultura herrikoietan <b>"errepikapen sortzailea"</b> deritzogu honi, kultura herrikoietan gaur gaurkoz bizirik darraiena, baita gure idatzizko kulturetan ere.<br />
<br />
Idatzizkotasunaren eta ahozkotasunaren arteko desberdintasun nagusiak identifikatu zituen Walter J. ONGek:<br />
<ul>
<li>Mendeko perpausak <i>vs.</i> gehigarriak</li>
<li>Analitikoa <i>vs.</i> metagarria</li>
<li>Denboran distantzia duena <i>vs.</i> enpatikoa eta partehartzailea</li>
<li>Abstraktua <i>vs.</i> lekuan lekukoa</li>
</ul>
Hau da: idatzizkorako irakasten diren hizkuntz formak ez dira baliagarriak ahozkotasunean, komunikatzeko mekanismoak desberdinak direlako.<br />
<br />
<h3>
Konplexutasun faltsua eta testuinguruaren garrantzia</h3>
<br />
Desberdintasun horiek oinarri hartuta eta ahozkotasunaren eta idatzizkotasunaren alde kognitiboak interpretaturik, jendartean zabaldu den mezua da ahozkotasunak pentsamendu sinpleagoa eragiten duela eta ondorioz, Eskolak idatzizkotasunari eman behar diola lehentasuna, ikasleen garapen kognitiboa maila gorenera irits dadin. Justifikazio horretan oinarritu da (diziplina eta adoktrinatze nahiak ezkutuan utzirik) ahozkotasunaren bazterketa, "ezjakinen" komunikatzeko era dela argudiatuz, era pobre bat. Eta hortik, Eskolan ahozko diskurtsoen lanketari ekin dio, oratoriaren formatu zurrunera mugatuz kasurik onenetan, eta nagusiki lantzen diren ahozko testuak honakoak izaten dira: <b>ahozko aurkezpenak</b> (monogestionatuak), <b>eztabaida antolatuak</b> (txandak erregulatuak dituztenak) eta <b>rol-playing erakoak</b>, portaera estereotipo edota arkeotipikoetan oinarrituak eta askotan ahozko partehartzea aldez aurretik idatziz sortuak dituztenak. Aldiz, ohikoa da ikasleei egunean zehar behin eta berriz <b>ixiltasuna eskatzea, bat-bateko elkarrizketak sortzen direnean</b>.<br />
<br />
Baina ahozkotasunaren sinpletasunaren ikuspegia okerra da, ez duelako kontuan izan ahozko kulturen konplexutasuna ez doala soilik hitzetan. J. Peter DENNYk oso ekarpen baliotsua egin zuen zentzu horretan, testuinguruaren garrantzia azpimarraturik; bere ikuspegitik, hainbat hizkuntzalari eta antropologok sinpleagotzat jo dituzte ahozko kulturak, ez dituztelako hizkuntzarekin batera doazen elementu guztiak kontuan hartu, ez unean unekoak eta ez historikoak, oroimen kolektiboarekin datozenak. Izan ere, ahozkotasuna <b>lekukotasunari erabat atxikia</b> doanez, ez da beharrezkoa idatzizkotasunean behar diren elementu guztiak jasota geratzea, konpartituak direlako, komunak direlako; horrek esan nahi du <b>jakintzaren eraikitzea DESBERDINA dela, ez sinpleagoa</b>.<br />
<br />
Hortik berrinterpretatu zituen ONGen idatzizkotasunaren eta ahozkotasunaren arteko aldeak (J. Peter DENNY, 1995). Bere ikerketetan oinarriturik, mendeko perpausak testuingurutik irteteko tresnak dira, hainbat informazio bigarren mailan kokatzeko; egitura gehigarriek, aldiz, pisu bera eskaintzen diete informazio guztiei, eta horrela, informazio bakoitza gainerako informazioak testuinguratzeko erabil daiteke. Horrez gain, ahozkotasunean metaketa erabiltzen da informazioa oroimenean finkatzeko, eta hori idazmenean ez da beharrezkoa, informazioa ez delako gogoratu behar.<br />
<br />
Baina hizkuntza erabiltzeko forma zehatz horiek baino interesgarriagoak dira bere bi ondorio hauek:<br />
<ul>
<li>Idatzizkoa objektiboki urruntzen den moduan, <b>ahozkotasuna enpatikoa eta partehartzailea da</b>: ahozkotasunaren formek lekuko pertsonen edo pertsonaien kontaketak berreskuratzen dituzte, eta horrela jendea identifikatua sentitzen da, ahotan hartua, ukitua eta hunkitua. Honela, jendeak prozesua parte hartzea errazten da. Horregatik, ahozkotasuna lantzen dugunean, <b>jendea bere ingurune sozial eta naturalaren parte sentitzen da eta eraikitze kolektiboa errazten da</b>.</li>
<li>Abstraktua vs. lekuan lekukoa planteatzea ez da zuzena. Besterik gabe, lekuan lekuko komunikazioan idatzizkoaren desberdinak diren elementuak erabiltzen dira abstrakzioa adierazteko. <b>Pentsamendu testuinguratua oso teorikoa izan daiteke</b>. Kultura guztietan erabiltzen dira kontzeptu orokorrak, gauza zehazgabeei erreferentzia egiten zaie hizkuntza guztietan... Faltsua da ahozko kulturak sinpleagoak edo abstrakzio txikiagokoak direla.</li>
</ul>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFq2ZTJAPduMmEOyU3e_ANzJjUpkxD1htTZE0CbYcmn3NFUAGlrD9cKPTwhvABkQIViC8A0CEpnqssY57tuac-STHyZ8_jrMVEN9DWIju4ty2yMJcmXhcFsOcQR8In72OVggoo0WvyZ2gX/s1600/children-en+el+mar_dominio+publico+pixabay.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFq2ZTJAPduMmEOyU3e_ANzJjUpkxD1htTZE0CbYcmn3NFUAGlrD9cKPTwhvABkQIViC8A0CEpnqssY57tuac-STHyZ8_jrMVEN9DWIju4ty2yMJcmXhcFsOcQR8In72OVggoo0WvyZ2gX/s400/children-en+el+mar_dominio+publico+pixabay.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
Horrek guztiak ez du esan nahi idatzizkotasuna garrantzitsua ez denik. Idatzizkotasuna lehen mailako konplexutasuna litzateke, eta ahozkotasuna, aldiz, lehen mailako konplexutasuna. Zergatik da ahozkotasuna lehen mailako konplexutasuna? Lekuan lekuko harremanetara irekitzen duelako, eta horrek <b>mundu desberdinak konektatzea ahalbidetzen du</b>. Idatzizkotasunak sistematizatzen du eta ixten, eta ondorioz, informazioa galtzen denez, konplexutasuna murrizten da, konplexutasuna bide baten barruan eraikitzen da. Ahozkotasuna, aldiz, alogikoa da eta desberdinen arteko lekuan lekuko harreman eraikitzaileak errazten ditu.<br />
<br />
<b>Aniztasunaren trataera errazago egiten du ahozkotasunak</b>, horizontalki eraiki daitekeelako eta enpatiak sorrarazten dituelako, elementu linguistikoak paralinguistikoekin eta semiotiko-kulturalekin elkartuz eta dimentsio anitzeko komunikazioak elkarren artean josiz.<br />
<br />
<h3>
Zein dira ikuspegi honen ondorioak eskolari begira?</h3>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNc09Rv1I5UVVwnt3SE08w67cX7VQK2xMAgl-daHOUwv3nyx_hmhvMVym96peIkdg7uz2Cev2tw34dwJ7Q0OIuunJx5YFr-B08CznR3IYCVVyisBD0byQmM93mpFmtIEfZC1RITv-RFOFd/s1600/kids-al+escondite_dominio+publico+Pixabay.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNc09Rv1I5UVVwnt3SE08w67cX7VQK2xMAgl-daHOUwv3nyx_hmhvMVym96peIkdg7uz2Cev2tw34dwJ7Q0OIuunJx5YFr-B08CznR3IYCVVyisBD0byQmM93mpFmtIEfZC1RITv-RFOFd/s400/kids-al+escondite_dominio+publico+Pixabay.jpg" width="265" /></a></div>
<br />
Eric HAVELOCK-ek (1995) adierazi bezala, ondorio garrantzitsu bat atera behar da hemendik. Eskolak lehentasuntzat jotzen du haurrek ahalik eta goiztiarren ikas dezaten irakurtzen eta idazten... baina agian horrek ondoren konpondu ezin izango den kalte bat eragin dezake ahozkotasunaren garapenean, hizkuntza idatzizkoari atxikituta.<br />
<br />
Ondorioetako bat, hortaz, <b>idazte-irakurtze prozesua hasi aurretik, ahozkotasunaren oinarriak finkatzea izango litzateke</b>. Horrek ez du esan nahi haurrek hizkuntza "jakin" behar dutela irakurtzen ikasten hasi aurretik, baizik eta ahozkotasuna landu dutela eta lantzen jarraituko dutela bermatzea.<br />
<br />
HAVELOCK-ek proposatzen duen premisa da garapenean dauden haur eta gazteek nolabait <b>ahozkotasunaren baldintzak bizitu behar dituztela</b>, etnosemiotikaren ikuspegitik planteatzen den modura.<br />
<br />
Geure aldetik, proposatzen dugu ahozkotasuna lehenestea eta idatzizkotasuna bigarren mailan kokatzea. Horrez gain, idatzizko forma desberdinak irakastea, ez soilik testu-motetan oinarritutako diskurtso zurrunak, antzerako prozesuetan oinarritzen direnak (<i>ideiak bildu -> ideiak antolatu -> ideiak garatu -> ideiak berrikusi</i>), baizik eta <b>askotariko idazketak, eguneroko bizitzan testuinguratuak</b> eta eguneroko bizitzako beharrak asetzen lagunduko digutenak. Hau da: testuinguru partekatuko testuak, hizkuntzaren jolasak elikatzen dituztenak, erritmikoak (ez derrigor poetikoak) eta kultura herrikoien adierazpen-moduetan inspiratuak, non garrantzitsuagoak diren harreman-moduak edukiak baino.<br />
<br />
Horregatik proposatzen dugu hizkuntzaren jabegabetzean oinarritzea eta ilusionismo sozialetik abiatuta lan egitea.<br />
<br />
<h4>
GAIAN SAKONTZEKO</h4>
Javier Encina eta Ainhoa Ezeiza (2017). Ahozkotasuna eta
idatzizkotasuna. A. Ezeiza eta J. Encina (koord.), Posible denaren
segurtasunetik ezinezkoaren itxaropenera (91-108). Donostia:
ISM-UPV/EHU.<br />
<a href="https://ilusionismosocial.org/mod/resource/view.php?id=892" rel="noreferrer noopener" target="_blank">https://ilusionismosocial.org/mod/resource/view.php?id=892</a><br />
<br />
Ainhoa Ezeiza (2017/02/13). Ahozkotasuna eskolan. Hezkuntza eta Hizkuntza bloga.<br />
<a href="https://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2017/02/13/ahozkotasuna-eskolan/" rel="noreferrer noopener" target="_blank">https://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2017/02/13/ahozkotasuna-eskolan/</a><br />
<br />
<br />
<h3>
Erreferentzia bibliografikoak</h3>
<br />
J. Peter DENNY (1995) El pensamiento racional en la cultura oral y la descontextualización escrita. D. Olson y N. Torrance (Argit.), <i>Cultura escrita y oralidad</i> (95-126. or.). Gedisa. Bartzelona.<br />
<br />
Eric HAVELOCK (1995) La ecuación oral-escrito: una fórmula para la mentalidad moderna. En D. Olson y N. Torrance (Argit.), <i>Cultura escrita y oralidad </i>(25-46. or.). Gedisa. Bartzelona.<br />
<br />
<br />
Antonio MANDLY (1996) <i>«Echar un revezo». Cultura: Razón común en Andalucía</i>. Centro de Ediciones de la Diputación de Málaga (CEDMA). Malaga.<br />
<br />
Antonio MANDLY eta Francisco Manuel LLORENTE (2013) Jugar con fuego. Flamenco, juegos de lenguaje y tecnologías de la comunicación. <i>Gazeta de Antropología</i>, 29(1), 07 artikulua. http://hdl.handle.net/10481/25173<br />
<br />
Rudy MOSTACERO (2004) Oralidad, escritura y escrituralidad. <i>Sapiens. Revista Universitaria de Investigación</i>, 5. urtea, 1. zkia., 53-75. or.<br />
<br />
Walter J. ONG (1987) <i>Oralidad y escritura: tecnologías de la palabra</i>. Fondo de Cultura Económica. Mexiko.<br />
<br />
<h3>
<b>IRRATASIOAREN KREDITUAK</b></h3>
Sintonia: Mitxoleta – Eneritz Furyak<br />
Musika: «Minaren mintzoa», «Kateak» eta «Hitz lauz» – Jon Gurrutxaga<br />
CC-by-sa-nc lizentziapeko programa, musika izan ezik. Hezkuntza helburua duen erabilera.<br />
<br />
<br />
<br />
<i><span style="font-size: x-small;">Irudien iturria: <a href="https://pixabay.com/" target="_blank">Pixabay </a>- Domeinu Publikoa (CC0)</span></i> Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-8226150706038889892017-04-24T08:16:00.002+02:002020-05-29T17:24:44.154+02:00SIN PODER liburuaren aurkezpena Firestone Lantegi Berreskuratuan!Gipuzkoako CNTko kideei esker, datorren igandean, apirilak 30, argitaratu berri dugun <i>SIN PODER</i> liburuaren aurkezpena egiteko tartetxo bat izango dugu Jardunaldi Iraultzaileen baitan.<br />
<br />
<br />
Liburuaren koordinatzaile biok izango gara bertan, Sevillatik datorren <a href="http://www.rebeldemule.org/foro/biblioteca/tema14197.html" target="_blank">Javier Encina</a> ilusionista soziala eta ni neu, Ainhoa Ezeiza. Ez gara hitzaldizaleak, liburua jendearekin eztabaidatzeko beste
aitzakia bat baino ez da, animatu eta etorri gurekin eztabaidatzera! Aurkezpena 12:30etan hasiko da, eta jendeak nahi duen bezainbeste iraungo du...<br />
<br />
Donostiako Firestone Lantegi Berreskuratuan izango da, Donostiako Añorga Txiki auzoan <a href="http://fires.piperrak.cc/" target="_blank">http://fires.piperrak.cc/</a><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFQ8Nof6MNRoqYyyvYHR7Sj5y1kgDDgYrmyQeJta9jpvpWOFBTSPaxTYpmNoz1phgkZkYuC0UQUrqzyyUeK6kqHYIhsGA61aXQ5Wau8DAF2L0RAQa9XukH7Q1RDL0XNTU74QVrIObXKRRH/s1600/jardunaldi+iraultzaileak+cnt+gipuzkoa+sin+poder+aurkezpena.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFQ8Nof6MNRoqYyyvYHR7Sj5y1kgDDgYrmyQeJta9jpvpWOFBTSPaxTYpmNoz1phgkZkYuC0UQUrqzyyUeK6kqHYIhsGA61aXQ5Wau8DAF2L0RAQa9XukH7Q1RDL0XNTU74QVrIObXKRRH/s640/jardunaldi+iraultzaileak+cnt+gipuzkoa+sin+poder+aurkezpena.jpg" width="452" /></a></div>
<br />
<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<h3>
<b>LIBURUARI BURUZ</b></h3>
<b>SIN PODER. Construyendo colectivamente la autogestión de la vida cotidiana. </b><b>Javier ENCINA eta Ainhoa EZEIZA (koord.)</b><br />
<br />
<span style="background-color: white; color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif; line-height: 18.48px;"><span style="font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;">Volapük Argitaletxearekin batera egindako akordioaren lehen fruitua da <i>SIN PODER. Construyendo colectivamente la autogestión de la vida cotidiana</i>. Javier Encina eta Ainhoa Ezeiza dira liburuko koordinatzaileak. Volapük Argitaletxearekin batera, UPV/EHUko Ilusionista Sozialen Mintegiak, UNILCO-espacio nómadak eta Ilusionista Sozialen Kolektiboak hartu dute parte edizioan. Oso pozgarria izan da hainbeste jenderekin topatzea liburuaren bidean<span style="font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;">, lan kolektibo honetan</span>. </span></span><br />
<br />
<span style="background-color: white; color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif; line-height: 18.48px;"><span style="font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;"><span style="font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;">A</span>urkezpen-tailer-debateren bat antolatu nahiko bazenu, edo liburua eskuratu nahiko bazenu, idatziguzu ilusionistasozialak@gmail.com helbidera.<br /><br />Liburuaren salneurria: 16 euro.</span></span><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif; line-height: 18.48px;"> </span><br />
<br />
<span style="background-color: white; color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif; line-height: 18.48px;">Hona liburua alez ale xeheturik<span style="font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;">:</span></span><br />
<span style="background-color: white; color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif; line-height: 18.48px;"><br /></span>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2tqqrmCJOyqWsx9HcxjqID5K7RW5aLFEOpsOMehw2a1GazvUOK6dnzyIEO-bCDgaYLZNaN43DtZ6SqiEh-mGwJvqVTEbDw3ByGzzw6UVxJe7dP7OFKUaWp_zTdG-tJFSzPkCEY-28dgs/s1600/portada+SIN+PODER+con+nuestra+foto.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="190" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2tqqrmCJOyqWsx9HcxjqID5K7RW5aLFEOpsOMehw2a1GazvUOK6dnzyIEO-bCDgaYLZNaN43DtZ6SqiEh-mGwJvqVTEbDw3ByGzzw6UVxJe7dP7OFKUaWp_zTdG-tJFSzPkCEY-28dgs/s200/portada+SIN+PODER+con+nuestra+foto.png" width="200" /></a></div>
<span style="color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;"><span style="background-color: white; line-height: 18.48px;"><br /></span></span>
<span style="color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;"><span style="background-color: white; line-height: 18.48px;"><br /></span></span>
<span style="color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;"><span style="background-color: white; line-height: 18.48px;"><br /></span></span>
<span style="color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;"><span style="background-color: white; line-height: 18.48px;"><span style="font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;">Sarrera moduko bat</span>, <span style="font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;">aurkibidea eta nola eskatu liburua<span style="font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;">:</span></span></span></span><br />
<span style="background-color: white; line-height: 18.48px;"><span style="color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;"><a href="http://desempoderamiento.blogspot.com.es/2017/03/sin-poder-primer-libro-de-la-tetralogia.html">http://desempoderamiento.blogspot.com.es/2017/03/sin-poder-primer-libro-de-la-tetralogia.html</a></span></span><br />
<span style="color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;"><span style="background-color: white; line-height: 18.48px;"><br /></span></span>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3Wvplt4QaK8De3VzBDZsQXlhyphenhyphenMFhUTGFI-GNCbZ3tUjT6j8v9_aA6RSp-HZJU5Ilg4TuDc-sNDfIuX6-MrCBGuOqDYuxsfnpHAh8VzYgDU07BJV8u8Gw2t3bRJZ62yuMiZAK42AQgmhc/s1600/sergiosinpo.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3Wvplt4QaK8De3VzBDZsQXlhyphenhyphenMFhUTGFI-GNCbZ3tUjT6j8v9_aA6RSp-HZJU5Ilg4TuDc-sNDfIuX6-MrCBGuOqDYuxsfnpHAh8VzYgDU07BJV8u8Gw2t3bRJZ62yuMiZAK42AQgmhc/s200/sergiosinpo.JPG" width="111" /></a><span style="color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;"><span style="background-color: white; line-height: 18.48px;"><br /></span></span><br />
<span style="color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;"><span style="background-color: white; line-height: 18.48px;"><br /></span></span>
<span style="color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;"><span style="background-color: white; line-height: 18.48px;"><br /></span></span>
<br />
<br />
<span style="background-color: white; color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif; line-height: 18.48px;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: right;">
<span style="background-color: white; color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif; line-height: 18.48px;"><span style="line-height: 18.48px;"><span style="font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;">Fitxa teknikoa, informazio gehiago eta salmenta-gunea<span style="font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;">k:</span></span></span></span></div>
<span style="background-color: white; line-height: 18.48px;"><span style="color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;"><a href="http://volapukediciones.blogspot.com.es/2017/03/sin-poder-construyendo-colectivamente.html">http://volapukediciones.blogspot.com.es/2017/03/sin-poder-construyendo-colectivamente.html</a></span></span><br />
<br />
<h3>
<span style="background-color: white; line-height: 18.48px;"><span style="color: #222222; font-family: "arial" , "tahoma" , "helvetica" , "freesans" , sans-serif;">ATALEZ ATAL </span></span></h3>
<span style="background-color: white; line-height: 18.48px;"><br /></span>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhricutxXQBX1kw_rWhWKYQ0YYBYjQ66P4EGtKAr5adxqH5sasaw8j0eofPKJGFECWNTgPgy5R3pARbhyphenhyphen8Zd9WELkI6COZQ2e3Ad_Bu3wix7UD9LEka0rTlVNTAxtEMxNyuOV1tDvXi90o/s1600/desempoderamiento.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="160" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhricutxXQBX1kw_rWhWKYQ0YYBYjQ66P4EGtKAr5adxqH5sasaw8j0eofPKJGFECWNTgPgy5R3pARbhyphenhyphen8Zd9WELkI6COZQ2e3Ad_Bu3wix7UD9LEka0rTlVNTAxtEMxNyuOV1tDvXi90o/s200/desempoderamiento.jpg" width="200" /></a><span style="background-color: white; line-height: 18.48px;"><br /></span><br />
<br />
<span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 100%;">El
desempoderamiento. Viviendo la construcción </span><br />
<span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 100%;">de un nuevo mundo sin
poder.</span><br />
<span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 100%;">Javier ENCINA y Mª Ángeles ÁVILA</span><br />
<a href="https://goo.gl/l8WBzs" style="font-family: Roboto, Helvetica, Arial, sans-serif; line-height: 20.02px;">https://goo.gl/l8WBzs</a><br />
<span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 100%;"><br /></span>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiItF26G9ziUuReZItvtPzw7xibUeMID5nc20xSJemh8jsYwHFJWSC0HfIrgqo8s_GIOQ5krwXazo-3F5A62XOV-jVyuyoeH2BkoFsguZv04OT90IqKZvtl8TtKErntrDTkPFnQ0Kvq86A/s1600/desempoderamientocomunitario.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="150" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiItF26G9ziUuReZItvtPzw7xibUeMID5nc20xSJemh8jsYwHFJWSC0HfIrgqo8s_GIOQ5krwXazo-3F5A62XOV-jVyuyoeH2BkoFsguZv04OT90IqKZvtl8TtKErntrDTkPFnQ0Kvq86A/s200/desempoderamientocomunitario.JPG" width="200" /></a><br />
<br />
<br />
<span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 100%;"><br /></span>
<span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 100%;"><br /></span>
<span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 100%;">Primeros
balbuceos para un libro sobre desempoderamiento comunitario. </span><span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 100%;">Javier
ENCINA, Ainhoa EZEIZA, Begoña LOURENÇO, Nayeli MORENO, Felícitas
OVALLE y Carmen PÉREZ</span><br />
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="color: #444444; font-family: "roboto" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: 20.02px;"><a href="https://goo.gl/HKzhYu">https://goo.gl/HKzhYu</a></span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLDyuLy50vinTPuf7eIqJsxVFV2IHRuIKPgL9IHwOzh6ei8aP_8yww6PQ-dl8lc1bYRkZQhhqbUKMWspAkC9aKrvPpX31P-Wlx6gwjkPmCZI9kjDkiRiZ4_AntKKkZiBV6MqS2YKIaOOM/s1600/Gustavo-EstevaSINPODER.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="118" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLDyuLy50vinTPuf7eIqJsxVFV2IHRuIKPgL9IHwOzh6ei8aP_8yww6PQ-dl8lc1bYRkZQhhqbUKMWspAkC9aKrvPpX31P-Wlx6gwjkPmCZI9kjDkiRiZ4_AntKKkZiBV6MqS2YKIaOOM/s200/Gustavo-EstevaSINPODER.jpg" width="200" /></a></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
Los ámbitos sociales y la democracia radical (fragmentos). Gustavo ESTEVA</div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="color: #444444; font-family: "roboto" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: 20.02px;"><a href="https://goo.gl/s9zpzk">https://goo.gl/s9zpzk</a></span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEge-eR_oCTM_N8SdKwsC1Rdhjp9IOYJ_si27U0l1H8GSIMxwS9024sxbeKvTXHcUvKmfLUs9i5Sfy4Yf7Jiup4-cH0Q3lQOeEsI9ph8StddSo8j31M9QqnqmzAc6cmAxlT4ujKhbYFTvpI/s1600/felipesinpo.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEge-eR_oCTM_N8SdKwsC1Rdhjp9IOYJ_si27U0l1H8GSIMxwS9024sxbeKvTXHcUvKmfLUs9i5Sfy4Yf7Jiup4-cH0Q3lQOeEsI9ph8StddSo8j31M9QqnqmzAc6cmAxlT4ujKhbYFTvpI/s200/felipesinpo.jpg" width="112" /></a></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<div style="text-align: right;">
<span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 100%;">Burocracia
y mercado o ciudadanía: la política de los paños calientes y
algunas alternativas<span style="font-family: "calibri" , serif;"> </span>desde el bien común.</span></div>
</div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<div style="text-align: right;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">Felipe GARCÍA LEIVA.</span></div>
</div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<div style="text-align: right;">
<span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 16px;"><a href="http://ilusionismosocial.blogspot.com.es/2017/04/burocracia-y-mercado-o-ciudadania-la.html">http://ilusionismosocial.blogspot.com.es/2017/04/burocracia-y-mercado-o-ciudadania-la.html</a></span></div>
</div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<div style="text-align: right;">
<br /></div>
</div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEPnJAT9Ck-4sfWUUJOk0KtmEWKp9-349O7OtGmbHlfpeC2BqP8Qf05xufi0o91ypV2p3tEXklvzd_6V-S6-LGibsI7vpuaDRjEXuRIWfYyMChiPRkgYe6ZspxAHd5463A_kBviMXRwSQ/s1600/camisetas.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEPnJAT9Ck-4sfWUUJOk0KtmEWKp9-349O7OtGmbHlfpeC2BqP8Qf05xufi0o91ypV2p3tEXklvzd_6V-S6-LGibsI7vpuaDRjEXuRIWfYyMChiPRkgYe6ZspxAHd5463A_kBviMXRwSQ/s200/camisetas.jpg" width="150" /></a><span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 16px;"></span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 16px;"><br /></span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 16px;"><br /></span></div>
Desempoderamiento científico.<br />
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
</div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">Ainhoa EZEIZA y Javier ENCINA</span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="color: #444444; font-family: "roboto" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: 20.02px;"><a href="https://goo.gl/T2d9DF">https://goo.gl/T2d9DF</a></span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTeRvrAlaENpvXQMwUuv-TrtOCjcTAsLqyPXJ6jziVU8svYSingv-z8431wGosMJ2Tqaicpj4VNX-sqiJzYSFSR6wLZ-mzS7OsfPe1dYt_LQykflwGhgOxPWKUQWCqk3-Dke8VmaOrLWQ/s1600/nahiayainhoa.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="150" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTeRvrAlaENpvXQMwUuv-TrtOCjcTAsLqyPXJ6jziVU8svYSingv-z8431wGosMJ2Tqaicpj4VNX-sqiJzYSFSR6wLZ-mzS7OsfPe1dYt_LQykflwGhgOxPWKUQWCqk3-Dke8VmaOrLWQ/s200/nahiayainhoa.jpg" style="cursor: move;" width="200" /></a></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">Desempoderamiento lingüístico.</span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
</div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">Ainhoa EZEIZA, Nahia DELGADO </span><br />
<span style="font-family: "calibri" , serif;">y Javier ENCINA</span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="color: #444444; font-family: "roboto" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: 20.02px;"><a href="https://goo.gl/yRxcv7">https://goo.gl/yRxcv7</a></span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif; font-size: 11pt; line-height: 14.6667px; text-align: left;"><br /></span></div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKE0o_l1w_xaz7wMqbsTsZm8gjyELXsv8_DioGXACOiq6KocNxC58KQ_HrCaIxiLkZpfFUF9SyqZfiBOAqnlm0D-NTNBSxryfB9OMol_wnNT0Wi_ea8SBKSUBQQBGEenfsWLZ2pf9p628/s1600/educativosinpoder.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="126" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKE0o_l1w_xaz7wMqbsTsZm8gjyELXsv8_DioGXACOiq6KocNxC58KQ_HrCaIxiLkZpfFUF9SyqZfiBOAqnlm0D-NTNBSxryfB9OMol_wnNT0Wi_ea8SBKSUBQQBGEenfsWLZ2pf9p628/s200/educativosinpoder.jpg" width="200" /></a><br />
<br />
<br />
Desempoderamiento educativo. Una introducción.<br />
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
</div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm;">
<div style="line-height: 16px;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><span style="font-size: 11pt;">Ainhoa EZEIZA y Javier ENCINA</span></span></div>
<span style="color: #444444; font-family: "roboto" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: 20.02px;"><a href="https://goo.gl/iBwoD0">https://goo.gl/iBwoD0</a></span><br />
<br />
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSSRrQYcaDF-RgBhCFPmVw_wu3LLO4WWZ1pShaqJzFA5-wEozDc3EABCwxW5-TaPXjahnyI6y8yQSdjT8uU0fOUqiRSEKFeVDIjNYTjVKMHreiZEQcpVBHf1OZRIPanYJCHYCkoO6LTE8/s1600/LaTICFMlogo.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="198" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSSRrQYcaDF-RgBhCFPmVw_wu3LLO4WWZ1pShaqJzFA5-wEozDc3EABCwxW5-TaPXjahnyI6y8yQSdjT8uU0fOUqiRSEKFeVDIjNYTjVKMHreiZEQcpVBHf1OZRIPanYJCHYCkoO6LTE8/s200/LaTICFMlogo.jpg" width="200" /></a><span style="font-family: "calibri" , serif;"><span style="font-size: x-small;"><br /></span></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><span style="font-size: x-small;"><br /></span></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><br /></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><br /></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">Cuentan
su historia en el lugar donde pueden vivir. Una andanza barroca.</span><span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 100%;">Emiliano
URTEAGA, Juan Arturo PADILLA, Emilia NEGRETE, Adrián Alejandro
MORALES, Felícitas OVALLE y Julieta SANTOS</span></div>
<span style="color: #444444; font-family: "roboto" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: 20.02px;"><a href="https://goo.gl/WUXVhQ">https://goo.gl/WUXVhQ</a></span><br />
<br />
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHz0SlZRoEAWBMbz3vf8iB7jt4sEJJ2s6scX9C3SsoZp0XLKszaR1LjwHfnPFaCzXgzzopD42p1ZLuGIApkGyfkgxeo6MC8E7bvUbtei466iHeZEZr_u9Yiwf0JQ1Vor7kL91JvY3AVRQ/s1600/estefaniasinpo.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHz0SlZRoEAWBMbz3vf8iB7jt4sEJJ2s6scX9C3SsoZp0XLKszaR1LjwHfnPFaCzXgzzopD42p1ZLuGIApkGyfkgxeo6MC8E7bvUbtei466iHeZEZr_u9Yiwf0JQ1Vor7kL91JvY3AVRQ/s200/estefaniasinpo.jpg" width="153" /></a><span style="font-family: "calibri" , serif;"></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><span style="font-family: "calibri" , serif;"><br /></span></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><span style="font-family: "calibri" , serif;"><br /></span></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><span style="font-family: "calibri" , serif;"><br /></span></span></div>
<span style="font-family: "calibri" , serif;">Ilusionismo
sanitario: Autogestión de lo cotidiano en salud. </span><span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 100%;">Estefanía
ZARDOYA</span><br />
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="color: #444444; font-family: "roboto" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: 20.02px;"><a href="https://goo.gl/AVcOIo">https://goo.gl/AVcOIo</a></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8kwNr2Ur5WV-yUQS5ZDkO7OYB6Y7zxEo0yOwbrClbXmpW-nf5VwO6cnlrnJct5MbJUbeCnFS-H0Jomq157bKay2NCR-AzRzJ3nq8zvEBRvlF-VYcRcO1pOP8TnNaNWPOG2dm34EYprxA/s1600/Javiainhoacuerpos.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="150" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8kwNr2Ur5WV-yUQS5ZDkO7OYB6Y7zxEo0yOwbrClbXmpW-nf5VwO6cnlrnJct5MbJUbeCnFS-H0Jomq157bKay2NCR-AzRzJ3nq8zvEBRvlF-VYcRcO1pOP8TnNaNWPOG2dm34EYprxA/s200/Javiainhoacuerpos.jpg" width="200" /></a></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif; line-height: 100%;">El
cuerpo en relación: desempoderamiento, ilusionismo social y culturas
populares.</span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">Javier
ENCINA y Ainhoa EZEIZA.</span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="color: #444444; font-family: "roboto" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: 20.02px;"><a href="https://goo.gl/zZIvxJ">https://goo.gl/zZIvxJ</a></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: center; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: center; widows: 2;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIm6kebAru92M-ZBCfTUabTbJlzKr3a2pebuEjCzTPJawawSTR1VZCFIeR88YT35dKoWthvIGIm5Wom150Cv8r5NeSzwULVQL5MKl7WJ36refVJGVaUb2VRbo6ICmUNuFkxwpkJq_R1HY/s1600/carlosSINPODER.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; display: inline !important; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="160" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIm6kebAru92M-ZBCfTUabTbJlzKr3a2pebuEjCzTPJawawSTR1VZCFIeR88YT35dKoWthvIGIm5Wom150Cv8r5NeSzwULVQL5MKl7WJ36refVJGVaUb2VRbo6ICmUNuFkxwpkJq_R1HY/s200/carlosSINPODER.jpg" width="200" /></a></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: left; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="line-height: 16px;"><br /></span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="line-height: 16px;"><br /></span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="line-height: 16px;">Doce preguntas sobre el decrecimiento. </span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="line-height: 16px;">Carlos TAIBO</span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="color: #444444; font-family: "roboto" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: 20.02px;"><a href="https://goo.gl/J4Rzhd">https://goo.gl/J4Rzhd</a></span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6gnq1Yz_0Q22AW27kfmTAUF8EitiFZxxicJ4ECooqACxJP1wEi1kgQzryWRqDV46_MNu7xiAR-ky5d6yz-m6_TsO7KiqNVn8-WxuG2vSiQ42ShM3QJc_k9Gj7RGev20q4Jgz_nXSpmPk/s1600/zibechiSINPODER.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="138" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6gnq1Yz_0Q22AW27kfmTAUF8EitiFZxxicJ4ECooqACxJP1wEi1kgQzryWRqDV46_MNu7xiAR-ky5d6yz-m6_TsO7KiqNVn8-WxuG2vSiQ42ShM3QJc_k9Gj7RGev20q4Jgz_nXSpmPk/s200/zibechiSINPODER.png" width="200" /></a></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><span style="font-size: x-small;"><br /></span></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><span style="font-size: x-small;"><br /></span></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><span style="font-size: x-small;"><br /></span></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">La
mirada horizontal.</span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
</div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">Raúl
ZIBECHI</span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="color: #444444; font-family: "roboto" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: 20.02px;"><a href="https://goo.gl/ZmNcQ0">https://goo.gl/ZmNcQ0</a></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPEDtfQOzmPn6oLEIreFTZsKFtLwAcRvtKIvxsYh82lcFkxUiWldnzTTZcLl-jGPtI8bCfq-r4tuWKbgFgixAcAMCp4OlYZzTVnwzmLfMynD-E7p9cOe90_9SrjeJawJHzLjXb_WifjOQ/s1600/holloway.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="112" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPEDtfQOzmPn6oLEIreFTZsKFtLwAcRvtKIvxsYh82lcFkxUiWldnzTTZcLl-jGPtI8bCfq-r4tuWKbgFgixAcAMCp4OlYZzTVnwzmLfMynD-E7p9cOe90_9SrjeJawJHzLjXb_WifjOQ/s200/holloway.jpg" width="200" /></a></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><span style="font-size: x-small;"><br /></span></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">La
ruptura.</span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: left; widows: 2;">
</div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">John
HOLLOWAY</span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="color: #444444; font-family: "roboto" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: 20.02px;"><a href="https://goo.gl/Jimiyk">https://goo.gl/Jimiyk</a></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZZvquzOEBwgj1niYCk_WrKnx9Lu1xmseU8ScBHFBrceLkttHppU28XDH3nHcU7LLBudw3RNyV256mF2b0HbXgC8le5KEhuuanXcn_SvEL6MlFQqOdZBBmEArVOm9kjSXTr57Ez3j8HG0/s1600/illichSINPODER.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="136" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZZvquzOEBwgj1niYCk_WrKnx9Lu1xmseU8ScBHFBrceLkttHppU28XDH3nHcU7LLBudw3RNyV256mF2b0HbXgC8le5KEhuuanXcn_SvEL6MlFQqOdZBBmEArVOm9kjSXTr57Ez3j8HG0/s200/illichSINPODER.jpg" width="200" /></a><span style="font-family: "calibri" , serif;"><span style="font-size: x-small;"><br /></span></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><span style="font-size: x-small;"><br /></span></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">Al
diablo con las buenas intenciones.</span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
</div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">Ivan
ILLICH</span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="color: #444444; font-family: "roboto" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: 20.02px;"><a href="https://goo.gl/kZ5lAr">https://goo.gl/kZ5lAr</a></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: left; widows: 2;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrJevT0_6Q98Y2cWWFjrMOp2SiKC4IojLu-2v9R_OldRYtekSwEAkBL7Selk_AZrb8hGiNWmZUMSx9t_DgXAkhRoApxhuBhb_XeUJZss9d5LbKfd9JIujxsMUERCtP6azpq-5P20V2RkU/s1600/EmiliaNegrete.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrJevT0_6Q98Y2cWWFjrMOp2SiKC4IojLu-2v9R_OldRYtekSwEAkBL7Selk_AZrb8hGiNWmZUMSx9t_DgXAkhRoApxhuBhb_XeUJZss9d5LbKfd9JIujxsMUERCtP6azpq-5P20V2RkU/s200/EmiliaNegrete.jpg" width="200" /></a></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><br /></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><br /></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><br /></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><br /></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">De
cómo Alicia huyó del país de las maravillas.</span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: left; widows: 2;">
</div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">Emilia
NEGRETE</span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: left; widows: 2;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhn-JjIp9DBOgWDKPgoFGyQY4xb7biQpxdDrrcPo8yNZU8zNuNRY2LNJvCw-ZY9DkPHrIz-YiefvqfemCTuDPruGVTwqS3xl3AXidKMWH2R6FjKI0cm1GRQ3U-kM3c9YW3nRuzEojRi2Gk/s1600/javiSINPODER.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhn-JjIp9DBOgWDKPgoFGyQY4xb7biQpxdDrrcPo8yNZU8zNuNRY2LNJvCw-ZY9DkPHrIz-YiefvqfemCTuDPruGVTwqS3xl3AXidKMWH2R6FjKI0cm1GRQ3U-kM3c9YW3nRuzEojRi2Gk/s200/javiSINPODER.jpg" width="112" /></a><span style="color: #444444; font-family: "roboto" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: 20.02px;"><a href="https://goo.gl/zuPZGe">https://goo.gl/zuPZGe</a></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: left; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><br /></span></div>
<div class="western" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"><br /></span></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">Los poderes del Poder</span></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;"> y la vida sin poderes.</span></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
</div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="font-family: "calibri" , serif;">Javier ENCINA</span></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<span style="color: #444444; font-family: "roboto" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: 20.02px;"><a href="https://goo.gl/UdOSuT">https://goo.gl/UdOSuT</a></span></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAquS_hdwG2Dd4fvPueqQDOUVxzFTL3nYtGOq4WLemWevSvcDVWzXHI3Yw4fW1FE9Mp47ar7308_5iIctDhUredo7UA63Vc7BvAAWcR5eJ7nz5lPdgkJsaLLIVxFOzKwFWL5AYKkv9YPI/s1600/IsabelSINPODER.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; display: inline !important; float: left; line-height: 100%; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAquS_hdwG2Dd4fvPueqQDOUVxzFTL3nYtGOq4WLemWevSvcDVWzXHI3Yw4fW1FE9Mp47ar7308_5iIctDhUredo7UA63Vc7BvAAWcR5eJ7nz5lPdgkJsaLLIVxFOzKwFWL5AYKkv9YPI/s200/IsabelSINPODER.jpg" width="148" /></a></div>
<div>
<span style="line-height: 16px; orphans: 2; widows: 2;"><br /></span></div>
<div>
<span style="line-height: 16px; orphans: 2; widows: 2;">Aportaciones de Isabel Escudero y dibujos de Erika Garrido</span></div>
<div>
<span style="color: #444444; font-family: "roboto" , "helvetica" , "arial" , sans-serif; line-height: 20.02px;"><a href="https://goo.gl/i2lgdp">https://goo.gl/i2lgdp</a></span></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div class="western" style="line-height: 16px; margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: right; widows: 2;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
</div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: left; widows: 2;">
<span style="line-height: 16px;"><br /></span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: left; widows: 2;">
<span style="line-height: 16px;"><br /></span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: left; widows: 2;">
<span style="line-height: 16px;"><br /></span></div>
<div class="western" style="margin-bottom: 0cm; orphans: 2; text-align: left; widows: 2;">
<br /></div>
</div>
</div>
Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-87597480944546756582017-02-27T12:38:00.000+01:002020-05-29T17:25:47.613+02:00Ahozko historiak bizikidetza lantzekoIkasgela kulturanitza dela diogunean, hainbatetan ikasgelan ari gara soilik pentsatzen, zer egin "nire ikasle kulturanitzekin". Ikuspegia zabaltzen badugu, konturatuko gara eskolaren ingurune soziala dela kulturanitza. Ebidentea dirudi, baina eskolan ez gaude oso ohituta ingurunera begiratzen. Eskolaren ingurune soziala kulturanitza da eta horrek esan nahi du izugarrizko aberastasuna izateaz gain, <b>kultura desberdinetako jendea posizio asimetrikoan dagoela</b>, eta eskolan berdintasuna sustatzen denean ez ohi da asimetria hori kontuan hartzen. Denok berdinak izango gara, bai, baina ez gara puntu beretik abiatzen eta eskolatik kanpo borroka sozial latzak bizi badira, ezin dugu ezikusiarena egin berdintasunaren izenean.<br />
<br />
<h3>
Identitatea <i>vs</i>. identifikazioak </h3>
<br />
Beste
herrialde batetik etorritako jende guztia ez da berdin biltzen: batzuk euren jatorrizko nortasuneko jendearekin elkartzen dira, identitatearen arabera multzokatuz, eta beste batzuek, berriz, bestelako identifikazioak bilatzen dituzte: klase-identifikazioa, hizkuntz identifikazioa, familia-identifikazioa... Identitate vs. Identifikazio bereizketa honetan, Javier Encina eta Mª Ángeles Ávila-ren arabera (2015, 26. or.), “berrikuntzarantz irekitzen duen haustura behar da; identitateari uko egitea eragin eta identifikazioa sustatzen duten proposamen berriei aukera ematen diena (...) [eta] partaidetzarako bideak zabaldu behar dira, prozesuan eraiki behar diren aurkaritzak/elkarreraginak/berrikuntzak eratuko dituztenak, egiten diren askotariko ekintzen emaitza izango direnak”.<br />
<br />
Identitatea 'izatean' oinarritzen da, finkoa dena, egonkorra, perfektua; identifikazioak, berriz, 'egotean' dautza, dinamikoak dira, mestizoak, zenbaitetan efimeroak. Identitategintza 'nor garen' hori 'zer garen' horren baliokide egitea da nolabait, eta identitatearen bilaketan, talde baten berdinak egiten gaituzten ezaugarriak bilatzen ditugu, beste taldeen desberdinak egiten gaituzten ezaugarriekin batera. Hala, multzo baten kide sentitzen gara beste multzoetatik bereiztearen bitartez, eta multzokide izateak kontsentsuak bilatzea eskatzen du, adostasunak eta berdintasunak.<br />
<br />
Funtsean, identitatea etiketatzeko modu bat da, jendea multzotan bereizteko. Multzo jakin baten barruan edo kanpoan zaude, eta horregatik behar dugu eskola inklusiboa (multzo itxi jakin batetik kanpo dagoen jendea multzo horren barruan sartzeko bideak zabaltzeko). Identifikazioetan pentsatzen badugu, aldiz, jendearekin hainbat puntu komun izango ditut, beste batzuk desberdinak izango dira eta gainera, gauza berriak eraiki ditzakegu, gure berdintasun eta desberdintasunetatik abiatuta. Horrek inklusio/esklusio bereizketaren bereizkeria alboratzen lagun diezaguke.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://compartiendolavidablog.files.wordpress.com/2015/07/parque.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="225" src="https://compartiendolavidablog.files.wordpress.com/2015/07/parque.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Irudiaren iturria: <a href="https://compartiendolavidablog.wordpress.com/2015/07/22/11-buenas-costumbres-que-estamos-olvidando-los-guayaquilenos/" target="_blank"><i>Compartiendo la vida</i></a></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<h3>
Ahozko historiak, bizikidetzaranzko zehar-tresna gisa</h3>
Bizikidetza lantzeari begira, hainbat tresna eta teknika erabil daitezke, lekuan lekukoak (eta ez tresna estandarrak). Orain arte erabili ditugun tresnen artean, tresna zuzenak eta zeharkako tresnak egon dira. Tresna zuzenak teknika zehatz baterako diseinatzen dira eta zeharkako tresnak prozesu osoan zehar erabiltzen diren funtsezko tresnak dira, ikerketaren euskarri nagusiak. Azken hauen artean daude ahozko historiak.<br />
<br />
Gure helburu nagusia ez da auzoaren edo herriaren inguruan dugun jakintzaren handitze hutsa; gure ustez, egiten duguna eraldatzaile izan behar du parte hartzen duten pertsona guztientzat, ez baitugu etikotzat pertsonak (ikerketa-)objektu gisa tratatzea (adibidez, herriko pertsonak klasea etortzera gonbidatzea beren jakintzak guri emateko, baina guk ez eskaintzea berari jakintzarik, edo ez konpartitzea berarekin gure pentsatzeak/sentitzeak/egiteak). Hori dela eta, lekuan lekuko erabakiak hartu behar ditugu.<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<a data-flickr-embed="true" href="https://www.flickr.com/photos/tratandodeaprender/7335240664/" title="Charlando"><img alt="Charlando" height="332" src="https://c1.staticflickr.com/8/7081/7335240664_5f5f7ec62e.jpg" width="500" /></a><script async="" charset="utf-8" src="//embedr.flickr.com/assets/client-code.js"></script></div>
<br />
Ahozko historiak partaidetza dinamizatzeko tresna transbertsal bat da, iraganean bilatuz oraingo gure bizitza nola bizi eta nola eraldatu nolabait lagunduko digutenak. Ez dira istorioak, baizik eta historiak, minuskulaz eta pluralean. Jendea elkartzeko aitzakia dira, baita jendearen autoestimua berreskuratzeko ere. Elkarrizketak egiten dira, eta elkarrizketa horietatik ateratako ideien zirriborroa prestatzen da, zirriborro hori elkarrizketatuekin eztabaidatzeko eta auzoko leku eta espazioetan irakurtzeko edo aurkezteko. Ondoren, behin-betiko dokumentua prestatzen da eta modu desberdinetako zabalkundea ematen zaio.<br />
<br />
Ahozko historiak ez dira "zaharrei egiten zaizkien elkarrizketak", baizik eta jende desberdinarekin lantzen direnak. Onena da matrize kulturaleko dimentsioak kontuan hartuz hautatzea jendea: adin tarte desberdineko pertsonak, etnia desberdinekoak, lan-kultura desberdinekoak, klase sozial desberdinekoak, genero desberdinekoak, herri edo auzoko leku desberdinetan bizi diren pertsonak eta atxikipen desberdinekoak (erlijioa, futbol taldea, kultur elkartea, alderdi politikoa...) (<a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2017/01/bihar-sartuko-gara-bete-betean-bigarren.html" target="_blank">matrize kulturalaz gehiago jakiteko irakurri beste sarrera hau</a>) <br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<a data-flickr-embed="true" href="https://www.flickr.com/photos/carminesavarese/2370103377/" title="Charlando como si fueran Napolitanos..."><img alt="Charlando como si fueran Napolitanos..." height="306" src="https://c1.staticflickr.com/3/2058/2370103377_65c6d620fa.jpg" width="500" /></a><script async="" charset="utf-8" src="//embedr.flickr.com/assets/client-code.js"></script></div>
<br />
<h3>
Ahozko historiak eskolan </h3>
Ahozko historiak eskolan egiten ditugunean, errazenetik has gaitezke. Adibidez, eskolaren historia berreraiki dezakegu ikasle eta irakasleekin, ikasle eta irakasle ohiekin, auzokideekin, familiekin... Edo gauza txikiago bat egin nahi badugu, gure ikasgelako historia berreraiki dezakegu, ze askotan irakasleok ez dugu ezagutzen gelaren historia, ze beste ikasle pasa den gela horretatik, zein gertakari dituzten gogoan, zer gertatu zaien ikasleei eskolatik kanpo... Edo fikziozko historiak ere eraiki ditzakegu, ikasleen eta beren ingurukoen gertakariak berreraiki eta fikzionatuz... Bideo hau sortu genuen duela urte pare bat, ahozko historien gaia fikzio dokumentalarekin lotuz:<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/OJIKcFOFero" width="560"></iframe></div>
<br />
Ahozko historiak oso erraz abiatu daitezke argazkien laguntzaz. Adibidez, eskolan maiz erabili izan diren tresna informatikoak erabil daitezke "narraziodun istoriak" sortzeko (<i>Photo Story</i>, <i>Photopeach </i>edo <i>Powerpoint </i>bera...) eta hortik joan historiak hariltzen eta berreraikitzen, idatzizko zirriborroak erabiliz.<br />
<br />
Errazenetik hasi eta aurrera segi dezakegu, erabakitzen duguneraino. Ahozko historiak egiteko, oroitzapenak piztearekin batera, sentipenak pizten dira, konpartitzen dira eta atxikipen berriak sortzen dira identifikazioetan oinarritutakoak. Eta curriculumaren hainbat helbururekin lerrokatu daitezke gainera, bai hizkuntza gaitasunei lotutakoak (azkenean entzun, idatzi, irakurri eta hitz egiten da, askotariko testu-erak ulertuz eta ekoiztuz), bai hiritartasunari lotutakoak (partaidetza, errespetuzko jarrerak, ingurunearen ezagutza soziala eta historikoa...), bai IKTen erabilerari lotutakoak (bideoak sortuz, edota argazki erakusketak, muntaiak, informazio bilaketak eta berreraikitzeak...), bai historiari lotutakoak (Historia <i>vs</i>. historiak, ingurunearen ezagutza historikoa, ikerketa historikoak egiteko moduak...).<br />
<br />
Ahozko historiak baliatuz, honako kontuak lantzen dira, guztiak, elkarrengandik banandu gabe:<br />
<ul>
<li>Jakintzen trukea, jendeak dakienari garrantzia ematen zaio, eskolatik kanpo ikasitakoa ere balioesten da, eguneroko bizitzako jakintzak eta ahoz aho jasotakoak gogoratzen dira eta beste pertsona batzuekin kontrastatzen da.</li>
<li>Partaidetza-bideak, autogestiotik eta dezentratzetik abiatzen da prozesua, ahozko historiak transmitutiz.</li>
<li>Motibazioak, errealitatea eraikitze kolektibo gisa sentitzean, ingurukoen motibazioak ere ulertzen dira eta etorkizuna eraikitzeko bide berriak zabaltzen ditu.</li>
</ul>
<h3>
Nola egiten dira ahozko historiak?</h3>
Ahozko historiek bost une dituzte:<br />
<ol>
<li>Unea: Elkarrizketak egin</li>
<li>Unea: Ahozko historien zirriborroa egin</li>
<li>Unea: Zirriborroa elkarrizketatuei irakurri eta tailerretan eztabaidatu</li>
<li>Unea: Behin betiko lana amaitu</li>
<li>Unea: Historiak hedatu</li>
</ol>
Garrantzitsua
da ahozko historiak eta bizitza-historiak ondo bereiztea. Bizitza-historietan zenbait pertsonaren bizitzak prestigiatzen dira eta besteen gainetik jartzen dira (oso inportanteak izateagatik, oso onak, oso interesgarriak...). Ahozko historietan, pertsona bakoitzaren ekarpena gainerako pertsonen ekarpenekin alderatzen dira eta adostasunak eta disentsuak aitzakia dira jendea harremanetan jartzeko, eztabaidatzeko eta identifikazioak sortzeko.<br />
<br />
Ahozko historiak oso egoki lotzen dira eskoletako lanarekin eta hizkuntzaren ahozko garapenarekin, idatzia ere lantzen delako eta aldi berean, ahozkotasunean jartzen direlako ikasleak harremanetan. Hala, askotariko helburuak betetzen dira aldi berean, ikerketaren beraren garapenerako tresna baliagarria izateaz gain.<br />
<br />
<br />
Ideia horren garapenean, ahozkotasuna da giltza. Ahozkotasuna konplexua da, kaotikoa, inprobisatua, elkarren artean eraikia, gorputz osoz egiten den zerbait. Hizkuntza ez da soilik informazioa ahalik eta modu eraginkorrenean transmititu eta ulertzeko giza-tresna bat; hizkuntzarekin sentitu/pentsatu/egin egiten dugu, eta hori bereziki da nabarmena ahozkotasunean, hirurak batera egiten ditugulako, bereiztu ezinik. Ahozkotasunak buru-prozesu propioak ditu, baina eskolan normalean idatzizkotik abiatzen gara hizkuntza berriak ikasteko, hizkuntza batekin kontaktuan hasten garen lehen unetik bertatik elementu gramatikaletan zatikatutako zerbait ordenatua dela sinetsarazteko. Jendearen pentsamendua egituratzeko, hizkuntza egituratzea izan da eskolaren proposamena, hizkuntza eta pentsamendua loturik daudela jakinda.<br />
<br />
Ahozkotasunak, ordea, ez du halako egituratzerik. Askatasuna ematen du egiturak malgutzeko, eta identifikazioak garatzeko bide interesgarri bat zabaltzen du: elkarren beharra esanahiak eraikitzeko. Horrek konplizitate batzuk sortzen ditu, ulermenaren eraginkortasunaren kontzeptua moldatzen badugu; izan ere, ulertzea ez da (edo ez du zertan izan) ‘ahozko zein idatzizko diskurtsoko ideia nagusiak erauztea eta ideia horien arteko loturak aurkitzea’, hori oso ikuspegi mugatu eta mugatzailea da, estrukturala. Norabide anitzeko ulermenaren alde egin nahi genuke (Encina & Ávila, 2015), bai eskolan eta bai bestelako testuinguruetan ere: jende desberdinak jende desberdinari erantzutea une desberdinetan (disentsuan); azalpenak, esperientziak eta ideiak elkarren artean gurutzatzea eta nahastea (kaos sortzailea); pentsatzeak, sentitzeak eta egiteak elkarren artean nahastea, desberdindu gabe (<a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2017/02/ahozkotasuna-eskolan.html" target="_blank">hemen ahozkotasunaren inguruko sarrera luzeago bat</a>). <br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<a data-flickr-embed="true" href="https://www.flickr.com/photos/snebtorlife/715620253/" title="Charlando"><img alt="Charlando" height="375" src="https://c1.staticflickr.com/2/1293/715620253_b2bb7605aa.jpg" width="500" /></a><script async="" charset="utf-8" src="//embedr.flickr.com/assets/client-code.js"></script></div>
<br />
Hizkuntzak irakasteko, ahozkotasunetik abiatu behar dugu, eta horretarako, harremanak jarri behar ditugu lehen mailan, giza-harremanetan soilik aktibatzen direlako ahozkotasuna garatzeko behar ditugun gure burmuineko atalak, alderdi emozionalei lotutakoak. Eta hemen ez du balio simulazioak, benetako harremanak izan behar dute, benetan alderdi horiek aktibatzeko. Hala, idatzizkoa ere landu behar da, noski, oso giza-jarduera baliotsua delako, baina ahozkotasuna lehenetsi behar dugu eskolan.<br />
<br />
<h3>
Gehiago jakiteko:</h3>
Encina, J. (2010). De cómo trabajar las historias orales desde el Ilusionismo Social. In UNILCO-espacio nómada, <i>Las Culturas Populares</i> (pp. 113-122). Sevilla, Andaluzía: Atrapasueños/UNILCO-espacio nómada.<br />
<br />
Encina, J. (2009). Análisis desde los discursos. J. Encina eta beste (Koord.), <i>Ilusionismo Social</i>. Sevilla, Andaluzia: Atrapasueños.<br />
<br />
Encina, J. & Ávila, M.A. (2010). Más allá de la última frontera metodológica: la complejidad de lo cotidiano desde la dimensión dialéctica. El Ilusionismo Social. In J. Blanco, M. Hernández, M.A. Ávila, eta F. García Leiva (Argit.), <i>Paradojas y Geometrías en los Procesos de Intervención Social</i> (pp. 73-108). Sevilla (Andaluzia): Aconcagua Libros.<br />
<br />
Encina, J. & Ávila, M.A. (2015). Ilusionismo Sozialaren printzipioen inguruan. In J. Encina, A. Ezeiza, I. Guridi, M. Aizpurua, L. Salbarredi (koord.), <i>Partaidetza ereduetatik eraikitze kolektibora. Kultura herrikoiak, ilusionismo soziala eta jabegabetzea </i>(pp. 18-52). Sevilla/Donostia: UNILCO-espacio nómada, Bitiji-Toreador de Pájaros.Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-85037478264840053672017-02-06T11:49:00.001+01:002020-05-29T18:05:00.719+02:00Zertarako irakatsi hizkuntza, ze hizkuntza eta nola?Hizkuntzaren didaktikaren jakintza-eremuan espezialista omen naiz eta... hainbeste urtetan metodologietan mugitu ondoren, neure amarruan erorita nengoela konturatu nintzen duela urte gutxi, tesian harrapatuta nengoelarik <a href="https://scholar.google.es/citations?user=Oq6LmNsAAAAJ&hl=en" target="_blank">Javier Encina</a> ilusionista sozialarekin topatu nintzenean. <br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><img class="" height="302" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/ab/Argiope_anasuja.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="403" /></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Argiope anasuja - Wikipedia</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Didaktikaren arazoa da NOLA galderan zentratzen dela, baina ez da
zalantzan jartzen ZER eta ZERTARAKO, horregatik NOLA desberdin asko
asmatu baditugu ere, azkenean ZER beraren inguruan bueltaka gabiltza,
ZERTARAKO galderan ez dugulako pentsatu.<br />
<br />
Baina hizkuntza ZER den jakin
gabe, eta ZERTARAKO irakatsi erantzun gabe, ez da oso zuhurra NOLA
galderari erantzutea. Hainbat eztabaidaren ondoren, erantzun hauek proposatu nahi nituzke:<br />
<ul>
<li>ZERTARAKO
irakatsi? Jendeak askatasuna izan dezan hizkuntza hautatzeko,
harreman-moduak lantzeko eta eguneroko bizitzan parte hartzeko.
Hizkuntzak zabaltasunez eta sakontasunez landuz gero, aukera gehiago
izango ditugu komunikazioaren subjektu kritiko izateko.</li>
</ul>
<ul>
<li>ZER da
hizkuntza? Hizkuntza komuna da, hau da, denona da eta ez da inorena,
aldi berean.</li>
</ul>
Badago hizkuntza arautu bat, normatiboa, mugatua eta
zehatza, eta hizkuntza horrek hainbat funtzio betetzen ditu, kultura
instituzionalean nagusiki; hizkuntza honek jabea du, Estatua (erakunde normatiboa eta arautegi aplikatzailea, Hizkuntz Akademien eta hizkuntza sistemen bidez).<br />
<br />
Hortik abiatuta, beste hizkuntza bat dago
igorle-hartzaile bereizketan oinarriturik, masa-kulturarena,
ikuskizunari garrantzi berezia ematen diona, hortaz, irudiak lehenesten
dira, ahozkoa idatzizkotik gertu kokatzen da (askotan idatzita dago
komunikabideetan ahoz esaten dena) eta komunikazioaren helburu nagusia
limurtzea da, hartzaileek igorleen asmoak euregana ditzaten eta horrela,
jarrerak eta nahiak aldatu ('<i>conformar consentimientos'</i>). Hizkuntza honen jabea Merkatua da, eta bere hedapenerako <i>mass-media</i> edo masa-komunikabideak erabiltzen ditu (publizitatea, telebista, <i>youtube</i>gintza...).<br />
<br />
Aurreko bi hizkuntza-motei "<i>idioma</i>" deitu beharko genieke, Estatuak legitimitatea metatu nahi du eta Merkatuak etekinak. Hizkuntza enpaketatu bat da, definitua eta finkatutako helburuetara bideratua.<br />
<br />
Baina hizkuntza berez soinu eta isiltasunen ebakeran oinarritzen den
komunikazio-tresna da, erroak antzinean dituena eta etengabe aldatzen
ari dena, bitartekaritza kolektiboen bidez; konplexua, osagabea eta
inperfektua da, errepikapen sortzailea du transmisio modu nagusia eta
kultura herrikoietan bizi da. Hizkuntza komunak ez du jaberik, denona da eta inorena ez, aldi berean. Eguneroko bizitzaren errepikapen areagotua bilatzen du.<br />
<br />
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="191" mozallowfullscreen="" src="https://player.vimeo.com/video/188449458" webkitallowfullscreen="" width="340"></iframe>
<br />
<a href="https://vimeo.com/188449458">Desempoderamiento lingüístico</a> <br />
<ul>
</ul>
<ul>
<li>NOLA irakatsi? Gure ustez, hiru hizkuntzak irakatsi behar dira, baina lehentasunezkoa hizkuntza komuna izango da, beste biak bigarren mailan kokatuz. Hizkuntzak ahozkotasunean du bizitza, eta
idatzizkoa, landu beharrekoa da, noski, baina bigarren mailan, eta ez
alderantziz. Bestela, soilik hizkuntzaren ikuspegi instituzionala eta
masa-kulturarena landuko dugu, baina ikasleek ez dute halako gaitasunik
izango hizkuntza hori eguneroko bizitzan erabiltzeko (gertatzen ari dena, hain zuzen ere).</li>
</ul>
<h3>
Hizkuntzaren jabegabetzearen ikuspegi didaktikoa</h3>
Dimentsio dialektikoan oinarriturik, hizkuntzaren jabegabetzea proposatzen dugu, hau da: hizkuntza jendearen ahotara itzultzea, baina baita jendearen gorputzetara ere, pentsatu/sentitu/egin bereizi gabe. Horregatik, ikasgelan bizitzaren <i><b>simulakroak </b></i>eragin behar ditugu (<i><b>ez </b><b>simulazioak</b></i>, ikuspegi komunikatiboak egiten duen eran), <i><b>proiektuak aitzakia gisa</b></i> hartuta (eta <i><b>ez helburu gisa</b></i>, proiektu bidezko metodologian gertatzen den moduan).<br />
<br />
Hori posible izan dadin, eskolaren egiturak malgutu behar ditugu eta ikasleekin ditugun harremanak horizontalizatu, komunikazio dimentsioaniztunera irekitzeko.<br />
<br />
Hizkuntzaren jabegabetzeaz gehiago jakiteko, <a href="http://ilusionismosocial.org/pluginfile.php/1181/mod_resource/content/3/1%20PARTAIDETZA%20EREDUETATIK%20ERAIKITZE%20KOLEKTIBORA.pdf" target="_blank"><i>Partaidetza ereduetatik eraikitze kolektibora</i></a> liburuxkako 107-117 orrialdeak irakur ditzakezue.<br />
<ul>
</ul>
Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-57905998745622330832017-01-30T18:27:00.000+01:002017-01-30T20:11:10.816+01:00Ikuspegi estrukturalistatik ikuspegi dialektikorako jauzia hizkuntzen didaktikan<i>Barka hizkuntzen didaktikan adituak zaretenok blog-sarrera honetan egingo dudan sintesi sintetikoagatik. Nire asmoa ez da jakintza-eremu honetan egin den ibilbide historikoa sinplifikatzea, eztabaida kokatzea baizik.</i><br />
<br />
Hizkuntzen irakaskuntzan azken 50 urteotan hainbat metodologia esperimentatu bada ere, metodologia horien atzean dauden ikuspegiak ez dira horrenbeste aldatu. Gaur egun, bi ikuspegi dabiltza lehian edo elkarrekin batera: ikuspegi gramatikala eta ikuspegi komunikatiboa.
<br />
<ul>
<li><b>Ikuspegi gramatikalaren arabera,</b> hizkuntza kode bat da, egitura bat duena, eta egitura hori irakatsiz irakasten da hizkuntza. Esaldiaren gramatikan oinarritzen da (morfosintaxia) eta normalean ariketak egitea proposatzen da ikuspegi honetan, entrenamendu gisa. Ikuspegi konduktista da eta zuzen/oker binomioa da ebaluazio-irizpidea.</li>
<li><b>Ikuspegi komunikatiboaren arabera,</b> hizkuntza komunikazio-tresna bat da, eta ondorioz, esaldiaren gramatika ez da nahikoa komunikazioa bermatzeko. Horregatik, testuaren gramatikan oinarritzen da, eta testuak ulertu eta sortzea proposatzen da ikuspegi honetan. Ikuspegi hau konstruktibista da eta gramatikala baino konplexuagoa da, gaitasun linguistikoaz gain, gaitasun soziolingusitikoa, gaitasun estrategikoa eta gaitasun diskurtsiboa landu behar dira. Ebaluatzeko, hortaz, testuen helburu komunikatiboa, koherentzia, kohesioa eta jarioa (komunikagarritasuna) dira ebaluazio-irizpideak, hizkuntz zuzentasunarekin eta aberastasunarekin batera.</li>
</ul>
Gero, ikuspegi bakoitzak bere metodologiak proposatzen ditu: induktiboa/deduktiboa, funtzionala, ikus-entzunezkoa, pragmatikoa, edukietan oinarritutakoa, sekuentzia didaktikoak, atazetan oinarritutako ikaskuntza, proiektuetan oinarritutako ikaskuntza... Honetaz, blog sarrera hauek irakur ditzakezue:
<br />
<ul>
<li><a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2013/10/28/ataza-komunikatiboak-aoi-eta-pbl-metodologia-alderatuz/" target="_blank">Ataza komunikatiboen metodologia (AOI) eta proiektu bidezko metodologia (PBL) alderatuz</a></li>
<li><a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2014/02/26/ataza-bidezko-ikaskuntza-eta-proiektuetan-oinarritutakoa-alderatzen-altzaga-ikastolan/" target="_blank">Ataza bidezko irakaskuntza eta proiektuetan oinarritutakoa alderatzen Altzaga Ikastolan</a></li>
</ul>
Ikuspegi horiek, baina, muga handi bat dute: biak estrukturalistak dira. Noski, ikuspegi komunikatiboa zabalagoa da eta aukera gehiago eskaintzen ditu ulermena eta ekoizpena lantzeko, baina hemen ere hizkuntza estruktura gisa ulertzen da. Horregatik, oso metodologia onak pentsatuta ere, jarraitzen dugu errore berean: planteatzea hizkuntzak estruktura baten inguruan egituratzen direla eta egitura hori ikasteko pausoak zehaz daitezkeela (programazioak, curriculumak, eta abar).<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4QY3c2eXTaieGfc9Iyz8pQ74rhWHexZjuKfueWgpZcCq8lYpLrnmk1cetKWaccnc67WwEosJO929kzh0RQTrD7S__xAP7a6VSGjf4z7TNG4fWS1CHqhwBUTJ6SU4bjjLkOkHaV8McPEup/s1600/Presentacion+Didactica+de+la+Lengua+en+emaze_com+.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4QY3c2eXTaieGfc9Iyz8pQ74rhWHexZjuKfueWgpZcCq8lYpLrnmk1cetKWaccnc67WwEosJO929kzh0RQTrD7S__xAP7a6VSGjf4z7TNG4fWS1CHqhwBUTJ6SU4bjjLkOkHaV8McPEup/s320/Presentacion+Didactica+de+la+Lengua+en+emaze_com+.jpg" width="292" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Irudiaren iturria: <a href="https://userscontent2.emaze.com/images/2454ab1d-9459-4e68-8c7b-7df65103a460/507e48a4-7347-40b3-80d2-481ca828ba10.jpg" target="_blank">emaze.com</a></td></tr>
</tbody></table>
<h2>
Ikuspegi dialektikoa</h2>
Ikuspegi estrukturalistan, hizkuntza bera da arretagune, eta hiztunek hizkuntza egoki erabili behar dute, aurrez definitutako parametroei segiz. Hizkuntzaren didaktikaren ikuspegitik, nahikoa da estruktura horiek modu ordenatuan irakastea. Hizkuntzaren erabilera homogeneizatzen da horrela.<br />
<br />
Ikuspegi dialektikoan, berriz, hiztunak komunikazioaren subjektutzat hartzen dira, subjektu indibidualak eta subjektu kolektiboak. Mezua ulertzea baino inportanteagoa da <b>jendea</b> elkarren artean ulertzea. Horrek ez du esan nahi 'denak balio duela', baina aitortzen da jende guztiak eraikitzen duela hizkuntza kolektiboki, iraganean oinarrituz eta jakintza indibidual eta kolektiboak baliatuz, errepikapen sortzailean oinarrituta.<br />
<br />
Ikuspegi dialektikoak hizkuntzaren eta komunikazioaren konplexutasuna ulertzen du, eta horrek esan nahi du elkarloturik daudela pentsatzeak, sentitzeak eta egiteak. Ikuspegi zientifikoan konplexutasuna hedatzen ari den moduan, onartzen hasita dago ezin dela hizkuntza landu osagabetasuna, ziurgabetasuna eta inperfekzioa kontuan hartu gabe. Hizkuntz nahasteek ere horixe erakusten dute (ikus., esaterako, blog honetan "<a href="http://www.ehu.eus/ehusfera/komunikatzen/2014/01/12/idatzi-bai-baina-irakurri-ezin-zuen-emakumearen-kasu-bitxia/" target="_blank"><i>Idatzi bai baina irakurri ezin zuen emakumearen kasu bitxia</i></a>").<br />
<br />
Horregatik, aldez aurretik programatu ordez, pasa beharko genuke ikasleekin eta ikasleengandik lan egitera, egoeraren araberako erantzunak emanez (ingurune naturala eta soziala kontuan hartuta), egiturak malgutuz eta komunikazioa ikuspegi dimentsioanitzetik landuz, zeinetan hizkuntza komunikatzeko bestelako tresnekin batera erabiltzen den: adierazpen plastikoa, fisikoa, afektiboa, arrazionala...<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmkU9JrwNObLhT396BxwuFRxxbsmAqe1Orat90IOU7Lv903zCaaN3l4wyYqJtuaZPWj__aYE6Oexye5Piu_qJ4r1SJ0Ub2JI82-nr-1a-oPD3wiNNKLZWXCd8evFG75sqTSYkT5J2f3r1c/s1600/DSC_0001.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="358" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmkU9JrwNObLhT396BxwuFRxxbsmAqe1Orat90IOU7Lv903zCaaN3l4wyYqJtuaZPWj__aYE6Oexye5Piu_qJ4r1SJ0Ub2JI82-nr-1a-oPD3wiNNKLZWXCd8evFG75sqTSYkT5J2f3r1c/s640/DSC_0001.JPG" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">2016ko azaroan Hizkuntzaren Didaktika irakasgaian sortutako arbela (UPV/EHU)</td></tr>
</tbody></table>
Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-20136367680354458692017-01-22T21:46:00.000+01:002020-05-29T18:00:52.794+02:00Zer da, baina, kultura?Bihar sartuko gara bete-betean "<i>Bigarren hizkuntzen irakaskuntza testuinguru kulturanitzetan</i>" irakasleen formazioko prest_gara ikastaroan, eta deigarria da nola gehitu zaien "<i>testuinguru kulturanitz</i>" 'abizena' hizkuntzen irakaskuntzari lotutako formazio ikastaroei. Ez al dira testuinguru guztiak kulturanitzak? Ez al gara nahasten ari kultur aniztasuna eta jatorri geografikoko aniztasuna? Homogeneoak al dira ikasgelak beste herrialde batetik etorritako inor ez badago? Homogeneoak izan al dira orain arte? Ala etnia, hizkuntza edota erlijio desberdintasuna da aniztasuntzat hartzen duguna, azaleko eta azalaren desberdintasunak ezin direlako ezkutatu?<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a data-flickr-embed="true" href="https://www.flickr.com/photos/poundcakezarah/5965466803/" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" title="JSS Celebrates Racial Harmony Day"><img alt="JSS Celebrates Racial Harmony Day" height="160" src="https://c1.staticflickr.com/7/6147/5965466803_07510f664a_m.jpg" width="240" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;">Irudiaren iturria: <a href="https://www.flickr.com/photos/poundcakezarah/5965466803/" target="_blank">JSS Celebrates Racial Harmony Day</a> </span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;">CC-by-sa-nc by attitudezarah on Flickr</span></div>
<br />
Kulturari buruz hitz egiteko, bi kontu proposatu nahi genituzke: alde batetik, matrize sozio-kulturala eta bestetik, Kulturaren eta kulturen arteko bereizketa.<br />
<br />
<h2>
Matrize sozio-kulturala eta identifikazioak</h2>
<b>Matrize sozio-kulturalaren kontzeptuan</b>, matrizea ez da zentzu matematikoan ulertu behar, sortze, umetoki zentzuan baizik. Jaiotzen garenetik, ezaugarri batzuek zeharkatzen edo inpregnatzen gaituzte: generoa, adina, klase soziala/lan-kulturak eta etnia, eta horrekin batera, atxikipena (erlijioa, elkarte baten parte izatea, edo kirol talde batekoa...) eta kokapena (zein herritan eta herriaren zein lekutan bizi garen: goiko kalean, behekoan, ibaiaren alde batera edo bestera, mendialdean, hiri aldean...).<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXXskGLPOMkysdREnmklKBgmiA-ylz20dBcK-r3ML7GHYWeLbc-Q7AIFH1z0bWxJx3AyG5LyYpeeFZzJ4WZ2EaVFYGIcnMEu5otA8oKmLEFkS1hP-fdjK549PMXBdccbU8JWPRwZABOiIm/s1600/matrize+soziokulturala.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="947" data-original-width="1600" height="236" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXXskGLPOMkysdREnmklKBgmiA-ylz20dBcK-r3ML7GHYWeLbc-Q7AIFH1z0bWxJx3AyG5LyYpeeFZzJ4WZ2EaVFYGIcnMEu5otA8oKmLEFkS1hP-fdjK549PMXBdccbU8JWPRwZABOiIm/s400/matrize+soziokulturala.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Matrize soziokulturala. Ilustrazioa: Nahia Delgado</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Hori dena, modu nahasian, pertsona batzuengan une batzuetan alderdi batzuek indar handiagoa izango dute eta beste batzuengan beste alderdi batzuek, hori dena da munduaz dugun kosmobisioa eratzen dutenak (kosmobisioa da ez delako modu estrukturalean eratzen). Kosmobisio hori pertsonala da, bitartekaritza kolektiboa duena, eta kulturala, garai eta leku zehatzean eratzen dena, eta jendearekin identifikatua sentitzen laguntzen duena.
Joera dago kultura lekuarekin lotzeko, eta hori neurri batean zentzuzkoa da, baina joera hori identitatea eratzearen ideiak bultzatzen du: zer gara? galderari erantzun bakarra eman nahi zaio, esaterako Euskaldunak gara (maiuskulaz), edo Islandiarrak, edo Marokoarrak... <br />
<br />
Baieztapen horiek desberdintasun asko ezkutatzen dituzte, eta era berean, bertakoa izateko baldintzak finkatzen ditu, zenbaitetan inoiz bete ezingo diren baldintzak, Hertzainak taldeak zioen moduan:<br />
<i>Eta oin nerbixu danak</i><br />
<i>apurtuta jauskat</i><i> </i><br />
<i>bertsoak eta trikitixa</i><br />
<i>ikasi bihot ala?</i><i> </i><br />
<i>hainbeste ahalegindu bihar naiz</i><br />
<i>euskalduna izateko?</i><br />
<br />
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/LyNXr20Imdk" width="560"></iframe><br />
<br />
Matrize sozio-kulturalaren ikuspegitik, hobeto ulertzen da ikasle batzuk gustura sentitzea beste ikasle batzuekin nahiz eta, itxuraz, 'oso desberdinak' diren, ze agian generoarekin sentitzen dira identifikatuak, edo atxikipena konpartitzen dute, edo antzeko kokapenean bizi dira, edo lan-kultura antzekoa dute... Eta, era berean, hobeto ulertzen da zergatik senti dezaketen hizkuntza jakin batekiko arbuioa, esaterako beste klase sozial batekoek erabiltzen duten hizkuntza delako, edo norberaren erlijioaren aurka daudenek darabiltelako, edo beste lan-kultura batekin erlazionatzen delako...<br />
<br />
Horrela, alegia, hobeto ulertzen da nola den posible, inoiz ikasle batek galdetu zidan moduan, Etiopiako haur askok 'zailtasunak' izatea ingelesa ikasteko, zazpi hizkuntza arintasunez erabiltzeko gaitasuna izanik. Ingelesa kolonizatzailea bada, negozio-gizonek erabiltzen duten hizkuntza euren lurraldea ustiatzeko, edota etiopiarrek ingelesez jakitea baliagarria bada negozio-gizon horien morroi eta neskame izateko... ba orduan ez zaigu hain arraroa irudituko erresistentzia hori.<br />
<br />
<h2>
Kulturaren eta kulturen arteko aldea</h2>
Kontuan hartu beharreko beste bereizketa bat Kulturaren eta kulturen arteko aldea da. Lau kultura daudela esango genuke: kultura instituzionala, masa-kultura, kultura alternatiboa eta kultura herrikoiak (pluralean).
<br />
<ul>
<li><b>Kultura instituzionala</b> Estatuak (edo proto-estatuek) finkatzen dutena da. Kultura zer den eta zer ez den ezartzen du, dirulaguntzak aplikatzen ditu, edo Akademiak eratzen ditu, unibertsitateak, institutuak... Jendea kontrolatzea bilatzen du eta menpeko edo hiritar gisa ikusten du (<i>subdituak</i>). Kultura instituzionalak legitimazioa pilatzea bilatzen du.</li>
<li><b>Masa-kultura</b> Merkatuak finkatzen duena da. Jendea kontsumidore gisa ikusten du, indibidualizatzen du masa bihurtzeko eta multzokatzeko, horrela errazago saltzen dizkio produktuak. Globalizazioan aurkitu du hedatzeko bide indartsu bat, baina lokalizazioa ere interesatzen zaio, lekuan lekuko produktu eta zerbitzuak saltzeko. Masa-kulturak dirua pilatzea bilatzen du.</li>
<li><b>Kultura alternatiboa</b> kultura instituzionaletik edota masa-kulturatik urrundu eta desberdindu nahi duen kultura da. Agian pluralean ulertu behar da kultura alternatiboa, hainbatetan kultura alternatiboak kontra-Estatu bat eratu nahi duelako, beste batzuetan Merkatu alternatibo bat, eta beste zenbaitetan mundu berriak zabaltzeko ahaleginak egiten ditu. Kultura alternatiboak borondateak pilatzea bilatzen du.</li>
<li><b>Kultura herrikoiak</b> eguneroko espazio eta denboretan pentsatu/sentitu/ekin gabe azaldu ezin diren bizi-erak dira, errepikapen sortzailearen bidez sortzen direnak. Kultura herrikoiek jakintza kolektiboak berreskuratzen eta berpizten dituzte, bat-bateko trukeen bidez, elkarri lagunduz, harreman afektiboekin... Kultura herrikoietan kultura instituzionala eta masa-kultura nahasten dira, beharren arabera, etengabeko mestizajean bizi baitira, ez berritzeari berari garrantzia ematen diotelako, baizik eta unean uneko beharrei erantzuteko moduak iraganean eta orainean bilatzen dituztelako. Kultura herrikoiek ez dute ez botererik, ez dirurik, ez borondaterik bildu nahi, inportanteena bizitzea bera dela ulertzen dutelako; eguneroko bizitzaren errepikapen handitua bilatzen dute.</li>
</ul>
Horregatik, gerta liteke urrun-urrunetik etorritako ikasle bat bertako beste ikasle baten paretsua izatea, masa-kulturan oso murgilduta dagoelako (kontsumismoan, ikus-entzunezkoen erabilera globalizatzailean, janzkera eta jantziak erosteko era anglosaxoian...), eta bertatik bertara jaiotako bi ikasle oso desberdinak izatea, lan-kultura berean murgilduta ere (demagun nekazaritza kulturan), bata nagusi eta bestea morroi delako, klase sozial arrakalagatik. Edo haur batek iseka egitea bere gurasoen hizkerari, eskolako hizkeraren desberdina delako, eskolakoa kultutzat hartuta, hau da, kultura instituzionala bereganatuz kultura herrikoien aurrean...<br />
<br />
<img class="size-medium" height="413" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxSsYjxnh_Y7y_YWLG5fLDk3iPMHpUqohDDBqvKyCOHYkZHWBu5lRcPGoP5DOjqRNfu6kND_cf3__KlW9Tq_s39Gvo8rmxLMhREHN_7nh2GPSD_mTEBjAsM0db6hmoly9nmUTmppg_K707/s1600/foto+de+Analia+Regue_stickboxing.jpg" width="500" /><br />
<span style="font-size: x-small;">Analia Regue-ren argazkia - <i>Stickboxing</i></span>Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-38334665235436017372016-10-10T18:24:00.000+02:002020-05-29T18:01:40.015+02:00Euskararen normalizazioa eta eskola mahai-ingurua: saioaren laburpenaAurreko asteazkenean, urriaren 5ean, <a href="http://ilusionistasozialak.blogspot.com.es/2016/09/hizkuntzaren-normalizazioa-eta-eskola.html" target="_blank">Euskararen normalizazioa eta eskola mahai-ingurua</a> egin genuen Hezkuntza, Filosofia eta Antropologiako Irakasletza Eraikinean (lehengo <i>Magisteritza Eskola</i>). Bertan elkartu ginen mahaian Zigor Etxeburua, Iñaki Biain eta neu, eta Nahia Delgado izan zen moderatzailea. Hurrengo lerroetan saioaren laburpen bat bildu nahi nuke.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhb6qZTcyjoW_0nJluvzjcjs0ynJXkz1f1ND3Hyct8SNBLuJcktB3a6UrxuH6n5SwNd0l-oA3GYmdxrlQ0iQiookvYJ3h9QQvwyxWgsHx-f4u0KqlMfFyUWMeMZJwJu05ELpUnX_mTWgGA/s640/Urriak5_kartela_ISM16.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="456" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhb6qZTcyjoW_0nJluvzjcjs0ynJXkz1f1ND3Hyct8SNBLuJcktB3a6UrxuH6n5SwNd0l-oA3GYmdxrlQ0iQiookvYJ3h9QQvwyxWgsHx-f4u0KqlMfFyUWMeMZJwJu05ELpUnX_mTWgGA/s640/Urriak5_kartela_ISM16.jpg" width="640" /></a></div>
<h3>
Hizkuntzaren Normalizazioa eta Eskola: mahai-inguru bat Magisteritzan</h3>
Egia da unibertsitateko jendeari leporatzen zaigula oso urrun gaudela "errealitatetik", arrazoi osoz, gainera. Hezkuntza eremuan ikertzen dugunok eskolara jotzen dugu geure ikerketak gauzatzeko asmotan, eta horrela, eskola geure ikerketen zerbitzura jartzen dugu. Eskoletara goaz geure galdetegiak pasatzera, geure datuak hartzera edo errealitatea geure begietatik behatzera, eta gero, eztabaidatzen zailak diren txostenak edo artikuluak itzultzen ditugu ondorio gisa.<br />
<br />
Mahai-inguru honetan, asmoa izan da maila berean elkartzea ikuspegi instituzionalean kokatzen den erakundeetako jendea, eskolekin elkarlanean dabilen berritzeguneetako jendea, eskoletan bertan lanean dabilen jendea, magisteritzan ikasten dabilen jendea eta unibertsitateko ikerketa-jendea. Ez dirudi kontu hau hain erraza denik, ze hasteko, oso foru gutxi dugu elkartzeko. Polita litzateke uneotan nor bere diziplina edo lan-eremuan ixten gaituzten harresietan zirrikituak zabaltzea eta sentitzea eztabaida horizontalerako ez dela ezer berezirik antolatu behar, soilik tarteak sortzea.<br />
<br />
Aurreko mahai-inguruan ez ginen asko-asko ere bildu, baina ikasleak, ikasle-ohiak, irakasleak, ikertzaileak, hizkuntz dinamizatzaileak eta erabaki instituzionalen eremuko jendea elkartu ginen, denetik pixka bat. Eta mahai-ingurua izanik ere, ez genuen mahairik kokatu "jendearen" eta "hizlarion" artean, hasieratik elkar agurtzen hasi ginen, gero kafe orduan solasaldi lasaian aritu ginen eta azkenik, denok bildu ginen azken ideiak trukatzeko. Nire inpresioa izan zen jendea libre sentitu zela hitz egiteko, taldean zein denok batera, eta hori oso pozgarria izan zitzaidan. Elkarrekin eraikitzeko, ezinbestekoa da gutxieneko konfiantza giroa sortzea, elkar ulertzeko.<br />
<br />
<h3>
Elebitasun soziala eta normalizazioaren aurrerapausoak</h3>
Zigor Etxeburuak argitu bezala, elebitasun pertsonala eta soziala bereiztuz hasi beharko genuke.<br />
<br />
<br />
Ingurune elebidunetan, kontuan hartu behar da zein funtzio sozial betetzen duen hizkuntza bakoitzak: irakaskuntzan, administrazioan, komunikabideetan, kulturan, ekonomian eta mugaz gaindiko harremanetan, Europako Hizkuntza Gutxituen Kartak edo Itunak adierazi bezala (<a href="http://www.erabili.eus/zer_berri/galdezka/1085524537" target="_blank">hemen itunaren erreferentzia eta zehaztapena erabili.eus-en</a>). Euskararen normalizazio prozesuan, eremu horietan guztietan eragin da, bereziki Euskal Autonomia Erkidegoan, eta horrekin batera, hizkuntzaren estandarizazio-prozesua zabaldu da, ofizialtasun prozesuarekin batera.<br />
<br />
Atzera begira jarrita, esan behar da lan itzela egin dela urte hauetan, eta ezin da ezkutuan utzi euskal komunitatean "ez garela hainbeste", hau da, egin den lan itzel hori egiteko, komunitateko jende askok lan asko egin du. Nahiz eta uneotan beharbada etsipena sentitzen dugun zenbait kontutan, ondo pentsatzen badugu ahalegin handia egiteko prest egon gara urte hauetan.<br />
<br />
Funtzio sozialak elebitasun pertsonalarekin batera jarrita, eta soziolinguistikan egin diren lan guztiak orain aipatzen jarri gabe, esango dugu arreta berezia jarri behar dugula hizkuntzen alternantzian, hizkuntz gatazketan, hizkuntz ordezkapenetan eta desprestigiatzeko egiten diren ekimen, adierazpen eta ekintzetan. Sentsibilitate handiz jokatzeaz gain, argitasuna izan behar dugu hizkuntzen eta hiztunen arteko errespetuan, baina posizio asimetrikoak aintzakotzat hartuta.<br />
<br />
Horrekin batera, herri-gogoa aktibatzeko kontzientzia erakundeak sortu dira, Euskal Herrian Euskaraz, edo Kontseilua, edo beste asko: euskararen aldeko elkarteak, euskararen aldeko festen antolatzaileak (Korrika, Kilometroak, Araba Euskaraz...)... Herri-gogoaren baitan, euskaraz egiteaz gain, euskararen eskakizunari lotutako ekintzak sartzen dira: hizkuntz eskubideen urratzea salatzeko bideak, Hizkuntz Eskubideen Behatokia, Administrazio Publikoan egiten diren hizkuntz eskubideen urratzeak salatzeko herritarrek modu pertsonalean bideratzen dituzten salaketak...<br />
<br />
<h3>
Ezagutzatik erabilerara: ezagutzatik gaitasunetara, erabileratik herri-gogora</h3>
Iñaki Biainek hain argi azaldu zuen bezala, duela ez hainbeste urte uste zen hizkuntza erabiltzeko ezagutu baino ez zela behar, eta hizkuntza ezagutzeko, gramatika ikasi egin behar zela. Gaur egun, oso argi dugu errore handia dela pentsatzea euskara jakite hutsak eramango gintuela erabilerara, eta horrekin, normalizaziora. Eta gainera, hizkuntza bat ezagutzearen kontzeptua eraldatu da eta komunikazio gaitasunaren kontzeptura pasa gara: euskaraz jakiteak askotariko gaitasunak eskatzen ditu (gaitasun soziolinguistikoa, gaitasun estrategikoa, gaitasun diskurtsiboa eta gaitasun linguistikoa, Canale eta Swain-ek planteatu zuten bezala, esaterako).<br />
<br />
Hau da, euskara irakasle guztiok landu behar dugu, nork bere diziplinetatik, eta gainera, haur eta gazteen sozializazio hizkuntza izatea lortu behar dugu. Erabilera konplexuagoak eskatzen zaizkie hiztunei eta ondorioz irakasleoi, eta horrek esan nahi du alderdi metodologikoak sakondu behar direla, ikasgela komunikazio esparru izateko eta, areago, ekosistema komunikatiboa izan dadin. Ikasleak bere jarduna autoerregulatzeko gaitasuna garatu behar du, eta sentsible izan behar du hautaketa linguistiko egokia egiteko, bai hizkuntzaren aldetik (euskara/gaztelania/ingelesa/frantsesa...) eta bai hizkeraren aldetik (erregistro formala, informala, akademikoa...).<br />
<br />
Euskara ezin da besterik gabe hizkuntza gisa landu; sozializatzeko, norberaren adierazpide afektiborako eta elkarbizitzarako oinarrizko baliabide gisa ulertu behar da, bere testuinguru sozial eta naturalean.<br />
<br />
Gero eta gehiago eskatzen zaio eskolari, eta irakasleak askotan gainezka sentitzen dira. Euskararen lanketa eskolaren zereginetako bat baino ez da, beste zeregin askoren artean.<br />
<br />
<h3>
ISM ikerketa-formakzio taldearen ikuspegia</h3>
Gure ikuspegia, eta halaxen agertu nuen mahai-inguruan, konplexutasun horren lanketan datza, hain zuzen ere. Konplexua da elkarri modu banaezinean lotuta dagoena, eta horrek inplikazio asko ditu:<br />
<ul>
<li>gauzak modu askotara landu daitezke, puntu askotatik hasita, edo puntu batetik hasi eta une batzuetan anplifikatzea, edo une batzuetan bat-batean murriztea</li>
<li>hari batetik tiraka gauza asko korapilatu daitezke, askotan ez dugu jakingo zer ari den korapilatzen eta zer askatzen </li>
<li>gerta litekeela aldi berean gauzak ondo eta gaizki egiten jardutea </li>
<li>espero ez dituzun gauzak sortzea egiten ari zaren horrekin, eta antzematen ez dituzun gauza asko</li>
<li>apurtu dena apurtuta dago betiko. Berriz josi, lotu edo korapilatu daiteke, baina ezin gara aurreko egoerara itzuli.</li>
<li>gauzak ez daude isolatuta edo sailkatuta; gauzak nahastu egiten dira une eta leku askotan, eta hori gizakiaren eta gizartearen nolakotasunaren baitan dago</li>
<li>konplexutasunak inperfekzioa, osagabetasuna, ziurgabezia ditu oinarri. Ezin dugu dena kontrolpean izan.</li>
</ul>
Horregatik, gure proposamena da (eta proposamena ezezik egiten ari garena ere bada) eskolak duen problematika ez zatikatzea, baizik eta aldi berean gauza asko lantzea. Bizikidetza da gure abiapuntua, ez zaigu bururatu ezer funtsezkoagorik eskolan. Bizikidetzatik lan egiten dugu pentsatzeak, sentitzeak eta egiteak bateratzeko eta hala, ekosistema komunikatiboa <u>ez da guretzat nahikoa</u>: komunikazio <u>etikoa eta dimentsioanitzekoa</u> proposatzen dugu (eta egiten dugu), errespetuzko harremanak hitzez, gorputzez, adierazpen plastikoaren laguntzaz, musikarekin, garapen akademiko-zientifikoa jakintza herrikoiekin batera elkarlotuz...<br />
<br />
Gure ustez, ez dugu euskara ahaldundu behar, <i>euskahaldundu</i>; gure ustez, euskarak gure bizitzako pentsatzeak, sentitzeak eta egiteak zeharkatu behar ditu, horizontaltasunean. Eta horretarako, pentsatzen dugu asistentzialismoa apurtu behar dela, asistentzialismoak behin eta berriz erakutsi digulako jendearen pasibotasuna eragiten duela. Ikuspegi dialektikoak ez du esan nahi "denak balio duela", edo gauzak "berez" konponduko direla; esan nahi du jendearekin eta jendearengandik egin behar dugula lan, ez jendearentzat, edo herriarentzat, edo euskararentzat. Gure ustez euskara ez delako <i>eskubide </i>bat, ez da <i>Legearen </i>esku utzi behar den ardura bat (horrek ez du esan nahi legerik egon behar ez duenik, baizik eta hori ez dela euskarak bizirik irauteko tresna garrantzitsuena).<br />
<br />
Euskara hizkuntza herrikoi gisa ulertuta, euskaldunon matrize kulturalaren parte da, gure identitatearen parte, eta euskara beren matrize kulturalean beste hizkuntza batzuk dituzten pertsonekin konpartitu nahi badugu, identitatetik identifikazioetara jo behar da, hor zabalduko baita norberaren matrize kulturala (euskara norbere kultura aberasteko izango da). Euskara hizkuntza estatal gisa ulertuta, aldiz, askoz zailagoa izango da 'euskal kulturaduna' ez den jendeak euskara bereganatzea, eskakizun administratibotzat joko baitu (egiaztagiriak lortu eta euskara ahazten dutenen kasua, esaterako).<br />
<br />
Oso baliotsua izan zaigu gai honetaz zintzotasunez eztabaidatzea. Disentsua aberasgarria dela uste dut eta gogotsu geratu naiz elkarlanean segitzeko, ideia, bizipen eta esperientzia berriak sortzeko eta daudenak elkarlotzeko.Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-10808726535145454432016-06-17T10:10:00.000+02:002020-05-29T18:02:34.364+02:00Ilusionismo Sozialetik lan egiten: Ikasgelako giroaz, Alba Ayucar ikaslea<i>Alba Ayucar, Lehen Hezkuntza Graduko Hizkuntzaren Didaktika irakasgaiko ikaslea da. Bera berez beranduago hasi zen aurten eta ez zituen bere kideak ezagutzen hasieran. Eskatu diot kontatzeko nola ikusi zuen gelako giroa eta nola joan zen besteekin lan egiten, klasera etortzerik zuen egunetan. Hona bere hausnarketa (eskerrik asko, Alba!!!):</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvUV8gQn13KcURX2RHTltXcEPSPmeLkZpFbI06bnvpHuNlaQJcj5SK7r5izK2l5ySwBC3XB4zY8kY1BEE7Um7mExXvwnVuM7Jtc85pDHCkDOpnlzbIV3TYO6fWsU4oWLBX8oq7CJVpeWy_/s1600/20150918_115048.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvUV8gQn13KcURX2RHTltXcEPSPmeLkZpFbI06bnvpHuNlaQJcj5SK7r5izK2l5ySwBC3XB4zY8kY1BEE7Um7mExXvwnVuM7Jtc85pDHCkDOpnlzbIV3TYO6fWsU4oWLBX8oq7CJVpeWy_/s320/20150918_115048.jpg" width="320" /></a></div>
Gure klaseak askotan kaosa irudika zezaketen. Musika jartzen zuen zenbaitetan irakasleak, taldeka hitzegiten inolako orden zehatz bat eraman gabe, zenbaitetan gela kanpoan edo belarretan… Baino kanpotik ikusitako kaos horrek guztiz zentzuzkoa den beste errealitate bat izkutatzen zuen.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1Kn4OY8TJSIK705V01xvDxFf_GfLONLr0Ajg0LdtXw3yO4R74vTn1Juz1928j1EsUa8mJ5Em2nBIHYxMcnMs9fTbsf1dJUzeuuEaLNAI-L4-IiX9ywJTWC47iWGJEWbTLC3aY0BNgxfyl/s1600/20150930_125956.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1Kn4OY8TJSIK705V01xvDxFf_GfLONLr0Ajg0LdtXw3yO4R74vTn1Juz1928j1EsUa8mJ5Em2nBIHYxMcnMs9fTbsf1dJUzeuuEaLNAI-L4-IiX9ywJTWC47iWGJEWbTLC3aY0BNgxfyl/s320/20150930_125956.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizTUiCtqitQzuSJLuc89eXZHicrqwzHm_vYsprYVHAdVs-wVGUY8PCjrbjNshhw-WPfY3zERPiFvIm8HD4soLAxbMLbEnf8XfmSTf2SaOdBqBZq1wYmTngaGMMZOHfHLPEpXlZGtkIw1M-/s1600/20150925_134939.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizTUiCtqitQzuSJLuc89eXZHicrqwzHm_vYsprYVHAdVs-wVGUY8PCjrbjNshhw-WPfY3zERPiFvIm8HD4soLAxbMLbEnf8XfmSTf2SaOdBqBZq1wYmTngaGMMZOHfHLPEpXlZGtkIw1M-/s320/20150925_134939.jpg" width="320" /></a>Bertan denon iritziak entzuten ziren, bakoitzak burutu nahi zuen hura burutzeko aukera izan zuen, disentsuan lan egiten saiatuz. Banaka eta/edo taldeka egiteko aukera zegoen. Gelan norbait sartu izan balitz (ateak gehinetan irekitak baitzeuden) taldeka elkartuta hitzegiten, mahai gainean eserita edo lurrean, lasaitasunez… ikusiko gintuen, lagunartean, BERDINEN artean ibiliko bagina bezela.<br />
<br />
Eremu informal batean eta inolako pausu zehatzak jarraitu gabe ariketa didaktiko zehatzak eta unitate didaktikoak sortzera iritsi ginen. Baina garrantzitsuena da ez gintuela inork behartu ezer egitera edo nola egitera, eta, denon ideiak kontuan hartuz azkenean lan koordinatu bat egitera iritsi ginen. Eta honela oso ariketa interesgarriak izan dira gure fruitu. <i>Lipdub </i>bat, merendola bat, aldizkari bat, Erasmusaren inguruko bilera informal bat…<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkNwjlDlg_cXxbzdUtUFbV6oGcHKJioMcfqKZ1jp77lgUOvFoQevlw-8qqD516oDDTmOAan7knHX47nFujojIN1X8iMGvVh_IE5eoQSyNKJMwRorCO6iZqqUXjrzbg7Pku5EnuXXggV-9I/s1600/20150925_110035.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkNwjlDlg_cXxbzdUtUFbV6oGcHKJioMcfqKZ1jp77lgUOvFoQevlw-8qqD516oDDTmOAan7knHX47nFujojIN1X8iMGvVh_IE5eoQSyNKJMwRorCO6iZqqUXjrzbg7Pku5EnuXXggV-9I/s320/20150925_110035.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Ariketa hauek burutzeko zenbaitetan magisteritzako buruen aldetik kexak jaso ditugu. Hau ez baita ohituak dauden lan egiteko era, eta askotan ez dute ulertu gure lan egiteko era. Azkeneko bilera hau prestatu genuenean adibidez, erabaki genuen baimenik ez eskatzea, egun gutxirekin antolatu genuenez ez zegoelako denborarik eskariaren erantzunaren zain egoteko. Eta ondoren zuzendariaren aldetik arreta dei bat jaso zuen gure irakasleak.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEif5_hwKmIiGldWA1wDefz6VuRtiToVhhGiRtVabaPENOvgdZ1uRUWQ3mrKU8LCRGp9IGqjexs5iTK-H426VS1f3RZ1gKfgiEZWUpW9HciGOlEwTZOk9YaowASygJunioebJ9KLoPqb4S8m/s1600/20150918_124602.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEif5_hwKmIiGldWA1wDefz6VuRtiToVhhGiRtVabaPENOvgdZ1uRUWQ3mrKU8LCRGp9IGqjexs5iTK-H426VS1f3RZ1gKfgiEZWUpW9HciGOlEwTZOk9YaowASygJunioebJ9KLoPqb4S8m/s320/20150918_124602.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
Lan egiteko garaian arazoak sortu ziren eta sortuko dira baino ezin ginen/gara hauengatik atzera bota. Lanean jarraitu behar dugu guk uste dugulako lan egiteko modu honek benetan izateko modua daukala eta inkonformidade hauek gure lanaren parte dira. Denon iritziak balio dute.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3sUgazxgUF_skqJKBeLJfzpVfSc17e9Z0jCjF2-qTwSftMIebGabnEYqCdiU2y-gp7zfyQU6FrwiW1JhO1cYIwu6DEU5s-yVHoW5YH7sp5UdPOFOeXiYc8YmJWBRz4o9h0TAXzcVUlC1O/s1600/20150911_134215.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3sUgazxgUF_skqJKBeLJfzpVfSc17e9Z0jCjF2-qTwSftMIebGabnEYqCdiU2y-gp7zfyQU6FrwiW1JhO1cYIwu6DEU5s-yVHoW5YH7sp5UdPOFOeXiYc8YmJWBRz4o9h0TAXzcVUlC1O/s320/20150911_134215.jpg" width="180" /></a>Egiten ikasi dugu, lanean denon artean, ikasi dugu. Inoren boterearen edo derrigortasunaren menpe, giro onean, alaitasunez. Eta denon artean lortutakoa GUREA bezala sentitzeaz gain, norberak berea balitz bezala hartzen du. Gure artean izandako harremanak eraikitzaileak izan dira. Ikasi dugu badaudela errealitatea hautemateko era desberdinak. Nire kasuan, momentu batzuetan iritzirik ez nuelataz konturatu naiz, baina batzuek eta besteekin hitz egin ondoren, nire ideiak eraiki ditut.<br />
<br />
Aurreko ikasketetan izandako eskarmentuaren arabera, nik esan nezakeen edozein helburu lortzeko, lehenbiziko urratsa helburua bera definitzea dela. Lehenbizi helburua definitu eta gero plangintza estrategiko bat egin helbururaino lortzeko. Baina ez naiz konszientea izan modu horretan ia beti helburuak beste batzuek pentsatutakoak zirela, irakaslek adibidez. Orain badakit elkarren arteko ekintzailetasuna bultzatuz hasiera batean helburua definitu gabe badago ere, naturaltasunez, urratsez urrats, helburu partekatuak eraiki ditugula eta gai sentitzen naiz beste edozein proiektuan parte hartzeko, besteak beste, pertsona bezala tratatua sentitu izan naizelako, nire beldurrak eta nire hutsuneekin, ni bakarrik inolaz ere zeharkatuko nuen ibilbidea osatu dut.Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-46826420633639828382016-06-15T22:02:00.000+02:002020-05-29T18:03:05.763+02:00Hizkuntzen irakaskuntza ingurune kulturanitzetan: Ikastaroaren laburpentxo bat... edo<i>Sarrera hau 2016ko apirilaren 4tik maiatzaren 13ra bitartean Javier
Encina eta biok eman dugun ikastaroaren hamargarrena da, azkena hain zuzen ere.</i><br />
<ul>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/04/hizkuntzaren-irakaskuntza-ingurune.html" target="_blank">1. sarrera: Beharrak eta asebetetzaileak</a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/04/hizkuntzaren-irakaskuntza-ingurune_7.html" target="_blank">2. sarrera: Ahozkotasuna, konplexutasuna eta jabegabetzea</a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/04/hizkuntzaren-irakaskuntza-ingurune_18.html" target="_blank">3. sarrera: Espazioak eta denborak <i>vs.</i> lurraldeak eta ordutegiak</a> </li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/05/hizkuntzaren-irakaskuntza-testuinguru.html" target="_blank">4. sarrera: Identitatea <i>vs. </i>identifikazioak</a> </li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/05/komunikazio-instituzionala-masa.html" target="_blank">5. sarrera: Komunikazio instituzionala, masa-komunikazioa, komunikazio alternatiboa eta komunikazio herrikoia</a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/05/zer-da-ulertzea-norabide-anitzeko.html" target="_blank">6. sarrera: Zer da ULERTZEA? Norabide anitzeko komunikazioa</a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/06/ebaluazioa-hizkuntzen-irakaskuntzan.html" target="_blank">7. sarrera: Ebaluazioa hizkuntzen irakaskuntzan</a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/06/perfekzioa-eta-inperfekzioa-beste-behin.html" target="_blank">8. sarrera: Perfekzioa eta inperfekzioa</a> </li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/06/bizikidetza-zatikaturik-landu-daiteke.html" target="_blank">9. sarrera: Bizikidetza eta eskolaren eraldaketa </a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/06/hizkuntzen-irakaskuntza-ingurune.html" target="_blank">10. sarrera: Ikastaroaren laburpen laburtxo bat... </a></li>
</ul>
<br />
<div class="box generalbox center clearfix" id="yui_3_9_1_3_1467748921425_208">
<div class="no-overflow" id="yui_3_9_1_3_1467748921425_207">
<b>Laburpen laburtxo bat...</b><br />
<br />
<div id="yui_3_9_1_3_1467748921425_206">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjXExyKh8N5atqT2P1oRBhg2zlnLNe3Yv_nzLh0oYWh7KU8zhdwilAsft-Dm_bzu0OGdGZrrIbMy0LOjHltWZ628uj6sl9nKBmqTRKUMUXglxcD55BLgPkT_nd6ulWxBE1CM4xV3JaD7al3/s1600/IMG-20150420-WA0000.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjXExyKh8N5atqT2P1oRBhg2zlnLNe3Yv_nzLh0oYWh7KU8zhdwilAsft-Dm_bzu0OGdGZrrIbMy0LOjHltWZ628uj6sl9nKBmqTRKUMUXglxcD55BLgPkT_nd6ulWxBE1CM4xV3JaD7al3/s320/IMG-20150420-WA0000.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
Beno ba... hauxe izango da Javier Encina eta biok eman dugun ikastaro interesgarri eta sakon honi buruz argitaratuko dugun azken blog-sarrera... gauza asko utzi ditugu gordeta, baina noizbait amaitu behar eta... Lehenik eta behin, eskerrik asko ikastaroko partaide guztioi, asko disfrutatu dugu zuekin batera ikasten, eraikitzen. Hasieran ez nuen horren argi halako ikastaro bat online egin ote zitekeen, baina erakutsi duzue online formazioak baduela zeresanik. Ederra izan da nolako ahalegina egin duzuen zuen presentzia sentiarazteko, ez zarete mugatu "egin beharrekoak egitera" eta elkarren arteko laguntza, elkartrukea eta goxotasuna sentitu dugu formazio osoan zehar.<br />
<br />
Egia da <b>ez ditugula zehazki hizkuntz edukiak landu</b>. Gure ustez, ez du askorako balio gauzak zatikatzeak. Guretzat hizkuntza, komunikaziorako tresna izanik, beste komunikazio tresna batzuekin batera landu behar da eta harremanak hartu behar dira lehentasun gisa, ahozkotasunetik abiatuta. Hori nola egin? ba ezin da manual bat eman... lekuan lekuko proiektuak eta ideiak gauzatuz egiten dugu lan. Metodologia bat izango bagenu, metodologia hori erakutsiko genizueke, baina gure ustez metodologiak alboratu behar dira, jendearekin eta jendearengandik lan egin behar da eta hortaz, egoera bakoitzean joan behar dugu erabakitzen. Bururatu zaigun gauza bakarra da nola hasi, eta hori da ilusionismo sozialaren planteamendua (printzipioak). Gure ustez, bestelako proposamenen etikotasuna zalantzagarria da, eta horregatik planteatu dugu lan egiteko modu hau.<br />
<br />
Gainera, <b>komunikazioa partehartzearekin lotu dugu zuzen-zuzenean</b>, eta horregatik hartzen ditugu partaidetza prozesu errealak erreferentzia gisa. Parte hartzea hizkuntz eta kultura aniztasunetik abiatuta, ezinbestekoa da harremanen horizontalizazioa, eta zentzu horretan hitz egiten dugu boterea erabiltzeari uko egiteaz, botere-hartzearen planteamenduen aurrean. Boterea dagoen lekuan, harreman bertikalak sortzen dira. Guk ez dugu botererik hartu nahi, eta ez dugu nahi beste batzuek edukitzea boterea gure gainean; horregatik, daukagun boterea erabiltzeari uko egiten diogu eta goitik datorkigun boterearen aurrean erresistentzia formak eraikitzen ditugu. Ikuspegi hau interesgarriagoa egiten zaigu botere-hartzeko lojiketan sartzea baino, ahalduntzearen bidetik. Aspaldi esan zen bezala, emakumeon ahalduntzeak gizonezkoen, edo hobe esanda, Patriarkatuaren lojiketara eraman gaitu, gizona emakumeak ordezkaturik... guk uste dugu emakumeon pentsatze/sentitze/egiteetatik abiatzea askoz interesgarriagoa dela, botere-lehian sartzea baino. Eta ikuspegi hori horizontala da, elkarlotzea edo elkarren artean jostea, elkarri laguntzea, elkar zaintzea... interesgarriagoa ezezik, bizitzeko modu sortzaileagoa dela uste dugu.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhiuBnRRcsziAJbSagXvTLkM60WScHMoqXZAuU7-9-nATePzk-g8CF5HJU48jmRlLDHFiIfL7TOYwYKEGT9Yeg-KrLCUy524z62jqp7Q4xQMaYHNrQTPSroyR9XO4igG1lWI1sLQh4xmGS_/s1600/el+palomo.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhiuBnRRcsziAJbSagXvTLkM60WScHMoqXZAuU7-9-nATePzk-g8CF5HJU48jmRlLDHFiIfL7TOYwYKEGT9Yeg-KrLCUy524z62jqp7Q4xQMaYHNrQTPSroyR9XO4igG1lWI1sLQh4xmGS_/s320/el+palomo.png" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i>El Palomo</i> partaidetza prozesua Palomares del Río herrian (Sevilla)</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Aztertu ditugun <b>partehartze esperientzien inguruan</b>, uste dugu ederra dela haur eta gazteak ere inplikatzea, pixka bat ezagutu ditugu halako ekimen batzuk eta oso kontuan hartzekoak dira. Soilik komentatu nahi genuen guk ez dugula hurrenkera finko bat (hain zuzen ez dugulako metodologiarik), eta ez dugu lan egiten amestu-sortu-gauzatu-hobetu (kalitate-prozesuetako ziklo ohikoa) edo pistaren kasuan bezala, proposamena egin - aurkeztu - eztabaidatu - moldatu - onartu - gauzatu - hurrengo proposamena. Agian prozesu batzuk horrela suertatzen dira, baina normalean prozesuan zehar konplexutasuna dinamizatzen dugu, prozesuak linealak izan ez daitezen, bai herri-partaidetza prozesuetan eta bai klaseetan. Hartara, lortu nahi den hori aitzakia baino ez da jendea jendearekin erlazionatzeko, euren nahi eta gogoen inguruan mintzatu, gauzak elkarrekin eraiki... eta autogestio kolektiborako zirrikituak zabaltzeko. Batzuetan talde zehatz baten nahiarekin abiatzen da prozesua, baina gero gauzak elkarlotzeko moduak bilatzen dira, herritarrak elkar ezagutzeko, harremanak bizitzeko eta gauza gehiago edo konpartituago egiteko.<br />
<br />
Foroan jarri genuen bezala, <b>eguneroko espazio eta denboren kontuak berebiziko garrantzia du</b>, bestela <i>lobby </i>modukoak sortzeko arriskuan gaude. Jendea dagoen lekuetan lan egiten dugunean, hobeto ikusten ditugu harremanak eta errazagoa da jendea elkarlotzea. Bestela gerta liteke auzo batean boterea daukan jendeari mesede egitea, talde minoritarioen edo, orohar, jendearen kaltetan.<br />
<br />
Guk hainbat ildo proposatu ditugu
eta beste batzuk, mezuetatik ateratako hariak izan dira, eta horrela
aritu gara, josi ta josi... Gure ustez, <b>hizkuntza eta kultura aniztasuna</b>
<b>hezkuntzaren ikuspegi orokorrarekin dago lotuta</b>, eta horregatik,
hizkuntza eta kulturaren kontzepzioen inguruan eztabaidatzeaz gain,
hezkuntzaren posizionamendua ere izan dugu hizpide. Gure posizionamendua
da eskolak lagundu behar diela ikasleei eta inguruko komunitateari <b>eguneroko bizitzaren autogestio kolektiboa egiten</b>, eta ikasleen autonomiaren garapena ere ikuspegi horren barruan ulertzen dugu, alegia, <b>autonomia eta elkarren arteko beharra bereizezinak dira</b>,
harreman horizontaletan oinarriturik. Horrela ulertzen dugu
bizikidetza, kulturartekotasunaren xedea, eta horrekin batera, jakintza
herrikoien eta ezagutza zientifikoen arteko eraikitze kolektiboa
proposatzen dugu, ikasi/irakats bereizketa klasikoaren aurrean.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlnySdxOWs-Gq8Jh_33L5c-nmB8e_iUeqjukZn3bEDE0hQAbLGTpE2D95PCfVnyziOVP68KBK9jx3TDGlLqY0aRvZrtgqTyTB7KT2qHUWbt6nMY7JqGkSCH8td3zZfG1JDqXN3RDVSSTI9/s1600/IMG_2086.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlnySdxOWs-Gq8Jh_33L5c-nmB8e_iUeqjukZn3bEDE0hQAbLGTpE2D95PCfVnyziOVP68KBK9jx3TDGlLqY0aRvZrtgqTyTB7KT2qHUWbt6nMY7JqGkSCH8td3zZfG1JDqXN3RDVSSTI9/s400/IMG_2086.JPG" width="266" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Ilusionismo Sozialaren printzipioetan oinarrituta lanean...</td></tr>
</tbody></table>
</div>
<div id="yui_3_9_1_3_1467748921425_206">
<br /></div>
<div id="yui_3_9_1_3_1467748921425_206">
</div>
Hizkuntzen trataeraren aldetik, <b>ahozkotasuna</b> hartzen dugu oinarri gisa, eta <b>norabide anitzeko komunikazioa</b>ren
lanketa. Zenbaitetan, esaldi bat idazteko eztabaida sakonetan
murgiltzen gara, eta beste batzuetan, beste jarduera batzuk egiten ari
garelarik sortzen dira elkarrizketa mamitsuenak edo politenak, pentsatu/sentitu/egin bateratuz.<br />
<br />
<b>Bizikidetza</b> xede harturik, <b>harreman horizontalak eta bitartekaritza sozial desiratuak</b> sustatzea da gakoa. Horregatik, <b>harreman moduak edukiak baino garrantzitsuagoak izan behar dute</b>
(edukiak "materia" izendatzeko erabiltzen dugu, hau da, hizkuntza bat
ikastea edo erabiltzea ere "eduki" da gure adieran). Horrek <b>ez du esan nahi edukiak garrantzitsuak ez direnik</b>,
edo lantzen ez direnik. Baina garrantzitsuagoa da, bizikidetzaren
ikuspegitik, ikasleek harreman osasuntsuak garatzea hizkuntza dotorean
hitz egiteko trebetasuna garatzea baino, nolabait esatearren.<br />
<br />
<br />
Ez dugu uste <b>proiektuetan lan egitea eta proiektuak aitzakia gisa erabiltzea gauza bera denik</b>. Guk <b>talde-kohesioaren "aurka"</b>
egiten dugu lan, ze talde-kohesioak itxi egiten du, eta guk etengabe
irekitzen ditugu harremanak. Jendearen lotura naturalak errespetatzen
ditugu baina beti <b>begirada "periferikoa"</b> bultzatuz, ez
taldearen barruraka. Horregatik, normala da talde batek beste talde bati
laguntzea, ikasle bat edozein unetan beste talde batekin jartzea
lanean, egun horretan edo egun horretatik aurrera, talde batek
proposatutako proiektu bat bat-batean beste proiektu batekin
fusionatzea... Prozesu hauek oso komunikazio aberatsa pizten dute.
Azkenean proiektuak egiten ditugu, baina ikasleek ez dute rolik
betetzen. Une bakoitzean egin behar diren gauzak konpartitzen dira, eta <b>disentsuan</b> lan egiten da.</div>
</div>
Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-89471728099885288482016-06-08T21:58:00.000+02:002020-05-29T18:03:47.930+02:00Bizikidetza... zatikaturik landu daiteke eskolan??? Irakasleen formazioa eta eskola eraldaketa<i>Sarrera hau 2016ko apirilaren 4tik maiatzaren 13ra bitartean Javier
Encina eta biok eman dugun ikastaroaren bederatzigarrena da.</i><br />
<ul>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/04/hizkuntzaren-irakaskuntza-ingurune.html" target="_blank">1. sarrera: Beharrak eta asebetetzaileak</a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/04/hizkuntzaren-irakaskuntza-ingurune_7.html" target="_blank">2. sarrera: Ahozkotasuna, konplexutasuna eta jabegabetzea</a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/04/hizkuntzaren-irakaskuntza-ingurune_18.html" target="_blank">3. sarrera: Espazioak eta denborak <i>vs.</i> lurraldeak eta ordutegiak</a> </li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/05/hizkuntzaren-irakaskuntza-testuinguru.html" target="_blank">4. sarrera: Identitatea <i>vs. </i>identifikazioak</a> </li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/05/komunikazio-instituzionala-masa.html" target="_blank">5. sarrera: Komunikazio instituzionala, masa-komunikazioa, komunikazio alternatiboa eta komunikazio herrikoia</a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/05/zer-da-ulertzea-norabide-anitzeko.html" target="_blank">6. sarrera: Zer da ULERTZEA? Norabide anitzeko komunikazioa</a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/06/ebaluazioa-hizkuntzen-irakaskuntzan.html" target="_blank">7. sarrera: Ebaluazioa hizkuntzen irakaskuntzan</a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/06/perfekzioa-eta-inperfekzioa-beste-behin.html" target="_blank">8. sarrera: Perfekzioa eta inperfekzioa</a> </li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/06/hizkuntzen-irakaskuntza-ingurune.html" target="_blank">10. sarrera: Ikastaroaren laburpen laburtxo bat...</a> </li>
</ul>
<br />
<br />
Asko hitz egin dugu ikastaroan zehar bizikidetzaz eta ikasleen autonomiaz. Ikasleen autonomiaren gaia asko zabaldu da urte hauetan, baina segun eta nola planteatzen den, gizarte indibidualistaranzko bidea erraztuko du edo gizarte kolektiboa eraikitzen lagunduko du. Azken kasu hau da guk bizikidetzarekin lotzen duguna, ezin baita bereizi bizikidetza eta eskolan egiten diren jarduera guztiak. Ez zaigu baliagarri iruditzen "Bizikidetzaren Astea" ospatzea, are gutxiago "Bizikidetzarako Arauak" formulatzea ez badago bizikidetza ikuspegi sakona eskolako bizipen guztietan.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnSdohVaTWnXV4IplfVTbMN6EJSTUzWuwXhxU0Y9MwoRndN2pU3T5pcJhu6_tguaIu-MWaje4hgfbUN-tdN-jbuwDSf5220NXHjeV-7b7ymrxukb8KabFoC9A3GOQxwEFQhrdvehGEBRVC/s1600/IMG_2573.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnSdohVaTWnXV4IplfVTbMN6EJSTUzWuwXhxU0Y9MwoRndN2pU3T5pcJhu6_tguaIu-MWaje4hgfbUN-tdN-jbuwDSf5220NXHjeV-7b7ymrxukb8KabFoC9A3GOQxwEFQhrdvehGEBRVC/s320/IMG_2573.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">#magisfesta autogestionatua ospatzen</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
Gure ustez, ezin da hizkuntz eta kultura aniztasunaren inguruan modu isolatuan hitz egin, hezkuntzaren ikuspegi orokorrarekin dago lotuta, eta horregatik, hizkuntza eta kulturaren kontzepzioen inguruan eztabaidatzeaz gain, hezkuntzaren posizionamendua ere izan dugu hizpide. Gure posizionamendua da <b>eskolak lagundu behar diela ikasleei eta inguruko komunitateari eguneroko bizitzaren autogestio kolektiboa egiten</b>, eta ikasleen autonomiaren garapena ere ikuspegi horren barruan ulertzen dugu, alegia, <b>autonomia eta elkarren arteko beharra bereizezinak dira, harreman horizontaletan oinarriturik</b>. Horrela ulertzen dugu bizikidetza, kulturartekotasunaren xedea, eta horrekin batera, jakintza herrikoien eta ezagutza zientifikoen arteko eraikitze kolektiboa proposatzen dugu, ikasi/irakats bereizketa klasikoaren aurrean.<br />
<br />
Horregatik proposatzen dugu<b> jabegabetzea</b> (bai hizkuntzarena, bai hezkuntzarena, bai familiarena...), botere-harremanak elikatu ordez, <b>harreman horizontalak sustatzeko</b>: ikasleen artean, ikasle-irakasle harremanetan, familiekiko harremanetan... eguneroko bizitzako eremu guztietan.<br />
<br />
Hizkuntzen trataeraren aldetik, ahozkotasuna hartzen dugu oinarri gisa, eta norabide anitzeko komunikazioaren lanketa. Hori <b>adimen aniztasuna</b>ren gaiarekin lotzen da, baina guk nahiago dugu, ikuspegi horren ordez, pentsatu/sentitu/egin bateratzearen garrantzia azpimarratzea. Adimen aniztasunaren ikuspegiak, berriz ere, pertsonalizazioaren eta indibidualizazioaren bidera eraman gaitzake beste behin, talentuak, eliteak eta pertsona bakoitzaren ahalduntzea (arrakasta/porrota kontzeptuetan oinarrituz). Zentzu horretan, egoeraren araberako lidergoak ondo ikusten ditugu, lidergo horiek efimeroak diren heinean.<br />
<br />
Bizikidetza xede harturik, <b>harreman horizontalak eta bitartekaritza sozial desiratuak </b>sustatzea da gakoa. Horregatik, harreman moduak edukiak baino garrantzitsuagoak izan behar dute (edukiak "materia" izendatzeko erabiltzen dugu, hau da, hizkuntza bat ikastea edo erabiltzea ere "eduki" da gure adieran). Horrek ez du esan nahi edukiak garrantzitsuak ez direnik, edo lantzen ez direnik. Baina garrantzitsuagoa da, bizikidetzaren ikuspegitik, ikasleek harreman osasuntsuak garatzea hizkuntza dotorean hitz egiteko trebetasuna garatzea baino, nolabait esatearren.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsrgwdBiHVPS3KvcNjENGO2I4BYf1q_w_DaMayPZwdNGHqv9dGlVU3F9h4QjOc5_sAIcdyvCjeBP_maa5zZKUTHgr3B6nKuQUmVGwarre00tC-ax-RJUk_Np6H0v9QpTY7V0sp1uDtGAgk/s1600/2015+ikasturtea+psikomotrizitate+gelan.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="267" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsrgwdBiHVPS3KvcNjENGO2I4BYf1q_w_DaMayPZwdNGHqv9dGlVU3F9h4QjOc5_sAIcdyvCjeBP_maa5zZKUTHgr3B6nKuQUmVGwarre00tC-ax-RJUk_Np6H0v9QpTY7V0sp1uDtGAgk/s640/2015+ikasturtea+psikomotrizitate+gelan.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">201516 ikasturtean, klasean lanean</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Gure ustez, kontua ez da edukiak beste modu batzuetara lantzea, baizik
eta <b>edukiak lantzeko aitzakiaz, harreman horizontal aberatsak sortzea,
konfiantzazkoak, elkarrekin eraikitzen joateko</b>. Alegia: familiak eta
komunitateak eskolara etorri eta haurrei ikasten laguntzea ez litzateke
horren aberasgarri izango eta bertikaltasuna susta dezake, ez bazaio
elkarren eraikitzearen ikuspegia ematen. Horren adibide adierazgarri da
'matermatika txokoa' existitzea bera, hau da, gauzak zalantzan jarri
gabe etortzea komunitateko jendea guregana. Gure ustez, ez litzateke
'matematika txoko' bat existitu beharko (printzipioz, behintzat), ze
matematika, zientzian ere, ez dago isolaturik, isolatzeak zaildu egiten
du haurrek euren matematika prozedurak sortzea, asmatzea, partekatzea...
bertikaltasunera kondenatuz (haurrek kalkuluak egiten ikas dezakete
horizontalki, adibidez, baina ez matematika bizitzako gainerako
kontuetatik isolatzen badugu). <br />
<br />
Guk argi daukagu <b>metodoak eta metodologiak ez direla egokiak bizikidetza garatzeko</b>, ze <i>a priori</i> erabakitzen baldin badugu zer egin behar den, orduan esan nahi du ez garela ikasleak sentitzen ari. Baita ere badakigu, nonbaitetik hasi behar denez, ilusionismo sozialaren printzipioak balio izan zaizkigula: hasierako negoziazioa, beharbada probokazio bat erabili ikasleak autogestiorantz mugiarazteko, teknikak eta tresnak erabaki edo asmatu edo moldatu egoeraren arabera, ikuspegi etikoa landu, objektutik subjektura eta subjektu indibidualetik subjektu kolektiborantz dinamizatu, kultura herrikoiak inspirazio iturri gisa ulertu...<br />
<br />
<b>Ilusionismo sozialaren lehen printzipioa</b> "hasierako negoziazioa" da.
Guk ikasgela batean lan egiten dugunez, negoziazio hori nahiko
jarraikorra izatea erraza da eta horregatik asko hitz egiten dugu bai
kolektiboki, bai irakasle-ikasle binaka, bai taldeka, bai taldeen
artean...<br />
<br />
Negoziazio horretan, lehentasunezko puntuak hauek izan
dira, gutxi gorabehera (taldearen eta egoeraren arabera, baina zeozer
zehatza esatearren): <br />
<ul>
<li><b>eraikitze kolektiboa sustatzea</b> (edo bilatzea, edo posible egingo duten bideak hobestea)</li>
<li><b>askotariko partehartzea</b> (aberatsa, anitza)</li>
<li><b>elkarren arteko laguntza</b> (bai pertsona-pertsona, bai talde-talde, bai
pertsona-talde eta bai talde-pertsona... eta aukera sortzen den une
berezi horietan, denon artean)</li>
<li><b>ahozkotasuna</b> izatea abiapuntua (nahiz eta asko idazten dugun, baina ez da gure lehentasuna)</li>
<li>gure proposamenak inplikatzen dituen <b>pertsonak subjektu gisa
identifikatzea</b> eta ez gure nahiak betetzeko objektu gisa (adibidez, guk
zerbait egin eta besteak ikusle baino ez izatea, antzerki batzuetan
gertatzen den moduan, pertsonak objektutzat hartzea litzateke)</li>
<li><b>geurekoiak ez izatea</b> (edo ahal den guztia mugatzea) eta begirada
periferikoa izatea (ez soilik "nire" edo "gure" proiektuan lan egitea
eta ikustea norbaitek gure laguntza beharko lukeen, laguntza pentsatze,
egite edo sentitzeetan).</li>
</ul>
Horrela, ez da ontzat ematen
bizikidetzaren kontrako proposamenik, hartzen diren arriskuak (fisikoak,
ideologikoak, emozionalak, akademikoak...) eztabaidatzen dira,
inplikazioetan pentsatzeko; eta harreman-bideak sortzen dira. Adibidez,
eskolako dekorazioa aldatu nahi badu talde batek, ezinbestekoa da
dekorazio hori eragiten dion jendearekin komunikatzea, asmatzen ditugun
moduak erabiliz; bestela, gure ekintzak besteei inposatuko genizkieke
eta hori ez da etikoa.<br />
<br />
<br />
<br />
Bestalde, bizikidetzaz ari garelarik ezin da utzi aipatu gabe diskriminazioa etengabea dela eskolan, ez soilik kolektibo zehatz batzuen aurka (etorkinak, LGTB, matxismoa...) baita klase sozial baxuei lotutakoa ere, hori oso nabarmena da eta askotan etorkinen aurkako erasoak berez klase sozial kontuak dira gehiago jatorriari lotutakoak baino. Arazoa da gauzak zatika konpontzen saiatzen garela: orain kulturartekotasunaren eguna, orain LGTB eguna, orain emakumearen eguna... eta horrek ezer gutxirako balio du. Bizikidetza modu zabalean planteatzen ez bada, hamaika ikastaro egin beharko ditugu irakasleok, arazo txiki bakoitzari soluzio txikia bilatzeko!<br />
<br />Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6179004766179668191.post-62988220501173058532016-06-06T21:33:00.000+02:002020-05-29T17:59:32.221+02:00Perfekzioa eta inperfekzioa... beste behin<i>Sarrera hau 2016ko apirilaren 4tik maiatzaren 13ra bitartean Javier
Encina eta biok eman dugun ikastaroaren zortzigarrena da.</i><br />
<ul>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/04/hizkuntzaren-irakaskuntza-ingurune.html" target="_blank">1. sarrera: Beharrak eta asebetetzaileak</a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/04/hizkuntzaren-irakaskuntza-ingurune_7.html" target="_blank">2. sarrera: Ahozkotasuna, konplexutasuna eta jabegabetzea</a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/04/hizkuntzaren-irakaskuntza-ingurune_18.html" target="_blank">3. sarrera: Espazioak eta denborak <i>vs.</i> lurraldeak eta ordutegiak</a> </li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/05/hizkuntzaren-irakaskuntza-testuinguru.html" target="_blank">4. sarrera: Identitatea <i>vs. </i>identifikazioak</a> </li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/05/komunikazio-instituzionala-masa.html" target="_blank">5. sarrera: Komunikazio instituzionala, masa-komunikazioa, komunikazio alternatiboa eta komunikazio herrikoia</a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/05/zer-da-ulertzea-norabide-anitzeko.html" target="_blank">6. sarrera: Zer da ULERTZEA? Norabide anitzeko komunikazioa</a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/06/ebaluazioa-hizkuntzen-irakaskuntzan.html" target="_blank">7. sarrera: Ebaluazioa hizkuntzen irakaskuntzan</a> </li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/06/bizikidetza-zatikaturik-landu-daiteke.html" target="_blank">9. sarrera: Bizikidetza eta eskolaren eraldaketa </a></li>
<li><a href="http://jabegabetzea.blogspot.com.es/2016/06/hizkuntzen-irakaskuntza-ingurune.html" target="_blank">10. sarrera: Ikastaroaren laburpen laburtxo bat...</a> </li>
</ul>
<br />
Gauza garrantzitsu bat: gure ustez ez dago perfekziorik. Badakigu esan dugula, baina ez dago gaizki errepikatzea. Perfekziorik ez dagoela diogunean esan nahi dugu ez dela beharrezkoa DENA aldatzea gauzak ONGI egiteko, baizik eta bakoitzak ikusiko du, zauden lekuak zaudela eta zure egoera, nortasuna, sentipenak... kontuan hartuta, zer eraldatu nahi/ahal/behar duzun, beti modu kritikoan (hau da: <b>ez sinetsi dena, ezta guk ikastaroan esan duguna ere</b>...); ez dugu horrekin esan nahi gezurretan gabiltzanik, noski, baizik eta ez dagoela gururik, egia osoa duenik.<br />
<br />
Hizkuntzen ikaskuntzaren kasuan, halako obsesioa dago zuzentasun kontuekin, eta hizkuntza hizkuntza idatziarekin nahastu ohi da, gainera. Erroreen trataera maiz azaltzen da hizkuntzaren didaktikaren inguruko ikuspegi metodologiko guztietan edo ia guztietan: erroreek erakusten digutela ikaslearen aurrerabidea, errore batzuk "barkatu" egin behar direla, erroreak markatu ala ez, erroreak berdinen artean jorratu behar direla... Uste dut ikuspegi guztiek funtsean hizkuntzaren ikuspegi zurruna erakusten dutela, hizkuntza zerbait perfektua izango balitz bezala (berriz ere, <i>"lengua/idioma"</i> nahasten gabiltza...).<br />
<br />
Baina hari honi heldu nahi diot perfekzioak eragiten digun larritasunaren aurrean, gauzak berrikusi behar ditugula proposatzeko. Kapaz al gara perfektu ez den zerbait bere horretan uzteko, zuzendu gabe? Zenbaitetan ematen du irakasle garenok irakasle garela perfekzioa bilatu nahi dugulako gure ikasleengan, jendeari esan behar diogulako zer dagoen ondo eta zer gaizki. Horrek mugatu egiten digu ikasleen ikas-prozesuen ikuspegia, erroreek ikasleen bestelako komunikazio-loratzeak itsusituko balituzte bezala, "oso ondo dago, baina hau eta beste zuzendu behar duzu"... Komunikazio gaitasunaren paradigmaz hitz egingo dugu akaso, baina ez ote gara estrukturalistak bihotzean? (beno... hobe esanda, buruan?)...<br />
<br />
Gure proposamena ez da "denak balio du" (ez hizkuntzaren jabegabetzean eta ez inongo jabegabetzeetan) baizik eta ahozkotasunetik abiatzea, alegia, ahozkotasunaren konplexutasuna, inperfekzioa, osagabetasuna eta kaos sortzailea izatea hizkuntzen ikaskuntzaren "hari lodia", idatzizko hizkuntz egituraketaren perfekzio eta itxitasun hori bigarren mailan jarrita (ez da desagertzen, noski, baina ez da horren garrantzitsua).<br />
<br />
Bideo hau gustuko dut, erdi-txantxetan, erdi-serio, perfekzioaren eta osagabetasunaren ideia hau ulertzeko. Azaltzen diren egoerak proposatu nahi dizkizuet, zuen perfekziorako grinaren tamaina neurtzeko test modura ;-)<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/r60lVSiF1AA" width="560"></iframe></div>
<br />Ainhoa Ezeizahttp://www.blogger.com/profile/01364339368580902067noreply@blogger.com0